…"/>

Krönika: Samarbete kring vildsvinen är enda lösningen

Samarbete är det enda som kan lösa problemen runt vildsvinen. På ett antal ställen i södra Sverige har man stora problem med skador från vildsvin. I sydöstra delarna av landet är problemen så omfattande att lantbrukare och arrendatorer nästan varje dag hittar på nya sätt ha ihjäl vildsvin på.

Det talas om skyddsjakt från motorfordon, fällor som fångar hela flockar och utfodringsförbud. Ibland hörs röster som till och med föreslår utrotning av djuren. Allmänheten i dessa delar har heller ingen positiv bild djuren.

För mig är det aldrig ett alternativ att utrota någonting. Under min livstid ska jag bidra till att vårda och förvalta naturen. Jag och alla andra människor har ett ansvar, inför kommande generationer, att lämna över naturen i samma eller bättre skick än när vi tog över. Det är vårt ansvar.

 

Vildsvinen skulle kunna vara möjligheternas vilt. Vad menar jag med det? Jo, det är ett vilt med hög reproduktionstakt, generösa jakttider och ett gott kött. Med vildsvin får vi mycket jakt över nästan hela året.

Men den allmänt vedertagna bilden av djuren är istället långt ifrån positiv i alla kretsar varken om vildsvinen eller hur vi sköter förvaltandet. Här måste vi fråga oss hur vi tar tillbaka initiativet?

 

Ute i Europa har man provat de allra flesta metoderna för att minska vildsvinsstammarna. Man har haft utfodringsförbud, stora fällor, skyddsjakt i olika former, låtit jägarna betala för skadorna på grödor med mera. Efter ett tag har alla dock tvingats konstatera att dessa metoder inte löste problemen.

Om man idag lyssnar på de som provat alla dessa varianter av vildsvinsförvaltning, i Sverige och ute i Europa, så ser de flesta bara en lösning: mer jakt över alla områden.

Här har vi ett problem. Det finns marker där jakt inte tillåts. Olika former av skydd som staten satt upp, exempelvis naturreservat, begränsar förutsättningarna, men även markägare som inte gillar jakt gör det omöjligt att jaga över all areal.

Det ökade jakttrycket ska ske över all mark, på stora sammanhängande arealer. Först då kan man minska den lokala vildsvinsstammen.

 

Men det finns en grundförutsättning som måste uppfyllas för att vi ska lyckas. Alla parter måste samarbeta.

Vi måste jobba ihop på ett bättre sätt. Det gäller framför allt lantbrukare och jägare. Att lägga över ansvaret på någon annan part löser ingenting.

 

Den första saken som måste ordnas är att det bör bli enklare att jaga över stora områden. Eftersom jakttrycket måste öka ska det vara enkelt att åstadkomma detta.

Samtidigt är det så att det finns jägare som arrenderar upp marker och jagar några få gånger per år. Ofta bor de långt från jaktmarkerna.

De markägare som väljer sådana arrendatorer bör fundera över hur man löser vildsvinsfrågan? För dessa jägare har ingen möjlighet att sitta och vakta vid någon vall som bökas sönder en tisdagskväll.

Kanske ska markägarna förhandla in klausuler i kontrakten, som möjliggör vildsvinsjakt för andra jägare? I ett kontrakt finns fantastiska möjligheter att komma överens om hur mycket utfodring och var den ska ske på marken, samt mycket annat. Det mesta går att lösa bara vi pratar med varandra.

Ni förstår säker vart jag vill komma. Markägarna och jägarna har ett gemensamt ansvar för att hantera vildsvinsfrågan.

Och lösningen heter samarbete och dialog.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev