Naturvårdsverket har under de senaste åren delat ut projektbidrag som, bland annat, ska gå till att pröva och driva vargfrågan, alltså Naturvårdsverkets beslut, i svensk domstol och i EU-kommissionen. Bidragen är på 2.500.000 kronor årligen och går bland annat till lönerna för Naturskyddsföreningens två jurister.
Naturvårdsverket ger också bidrag till forskningsprojektet ”Claws and laws” som ska få fram ett referensvärde för gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur, något som riksdagen och Naturvårdsverket redan beslutat om. Bidraget är på 5.000.000 kronor.

Naturvårdsverket ger bidrag till projektet ”Claws and laws” för att få fram ett referensvärde som riksdagen och Naturvårdsverket redan vid årsskiftet, har beslutat om. Vad är dina tankar som ekonomisk-politisk talesperson om det?
– Projektet ger möjlighet att pröva fattade beslut. Jag förutsätter att forskningen bedrivs objektivt, allt annat är oacceptabelt. Det referensvärde som projektet når, är sedan en inlaga till den bedömning politiker gör framöver. Men då har politiker även uppgiften att också väga in socioekonomiska faktorer.

Naturvårdsverket är en part i de juridiska vargjaktprocesser som pågår i domstolar, och ger bidrag till den andra partens juridiska kostnader. Så båda parter och domstolens kostnader finansieras av skattebetalare, vad tycker du om det?
– Vi har fått en ny struktur på plats nu för ordningen i samband med licens- eller skyddsjaktbeslut. Det vi sett av tidigare processer har dock haft karaktären av rättsaktivism på ett sätt som varken gynnat vargen eller samhället.

Är det lämpligt att en statlig myndighet finansierar obstruerande av egna beslut?
– Det är rimligt att samhällets olika intressesfärer har en möjlighet att göra sig hörda. De gångna turerna har emellertid i mitt tycke urholkat mitt förtroende för de som ser domstolarna som en arena för aktivism.