Syftet med naturreservat är att bevara biologisk mångfald samt vårda och bevara värdefulla naturmiljöer. I reglerna som omgärdar bildandet av naturreservat finns också möjligheter att göra inskränkningar i hur området får användas. Det kan röra sig om att man inte får hugga ned skog, anlägga vägar eller på annat sätt förändra de värden som ska bevaras.
Det är länsstyrelserna som beslutar om att bilda naturreservat. Eftersom det finns 21 olika länsstyrelser i landet kan det i praktiken bli 21 olika bedömningar för vilka inskränkningar som ska göras för likartade områden.
När det gäller jakt i naturreservat saknas enighet kring hur detta ska bedömas.
Jag tycker inte att länsstyrelserna ska ta ställning till jaktfrågan över huvud taget. Vissa länsstyrelser förbjuder all eller viss jakt. Andra länsstyrelser tillåter all jakt, säger Jägareförbundets jurist Ola Wälimaa.
Han tycker inte att miljöbalken, som hanterar bildande av naturreservat, ska ligga till grund för att fridlysa vissa arter.
Det är jaktlagen som reglerar vilka arter som får jagas. Inga av de arter som är lovliga är hotade. När en länsstyrelse då förbjuder jakt, ibland på mycket små områden, får det ingen effekt på beståndet hos den fredade arten, ingen påverkan för andra djur eller växter. Med andra ord får fredandet ingen effekt alls. Jakt påverkar aldrig syftet med bildandet vilket är att skydda en viss naturtyp.
Ola Wälimaa kan dock förstå att man i vissa områden förbjuder jakt.
Nära större tätorter där stora mängder besökare rör sig i området kan jakt bli svår att genomföra på helger. Där kan det av praktiska skäl vara lämpligt, men aldrig annars. Jakt utförs nästan alltid under höst och vinter. Då störs inga djur under föryngringsperioden. Eventuella arter som ska skyddas är heller inte tillåtna att jaga. Jakt får heller inte ske så den utsätter människor för risker. Det står också i jaktlagen. Så några begränsningar behövs inte, säger han.
Magnus Rydholm

Ingen efterfrågan på annan jakt
Länsstyrelsen i Dalarna begränsar regelmässigt jakten i naturreservat. Men landshövding Maria Norrfalk menar att det beror på att det har saknats efterfrågan på sådan jakt.

I Dalarna gör länsstyrelsen begränsningar av jakten. Myndigheten fattade exempelvis beslut för fyra olika naturreservat i december förra året. I dessa områden har myndigheten tillåtit jakt efter hare, rådjur, älg, räv, vildsvin, mink, orre och tjäder. Däremot är allt annat vilt förbjudet. Änder, bäver, kråkfåglar, björn och lodjur är med andra ord fredade.
Eftersom de tillåtna arterna står för den överlägset största jakten som bedrivs i området är det inte en eventuell störning som är problemet.
Vi har utarbetat en policy där det står att jakt ska få finnas i största möjliga mån. Jakten får bara inte påverka syftet med bildandet, säger landshövding Maria Norrfalk.
När det gäller skyddsjakt på björn och lodjur anser Maria Norrfalk att naturreservaten ligger långt från fäbodar och tamdjursbesättningar.
Skyddsjakten ska styras till de områden där rovdjuren orsakar skador.
Men om inte Naturvårdsverket gör några begränsningar för var jakten ska ske, varför gör ni det?
Vi tycker att skyddsjakten ska bedrivas för att begränsa och minska skadorna. Då är det lämpligt att jakten sker där det finns problem. Nu har två viltvårdsområden överklagat vårt beslut. Om regeringen gör en annan bedömning än vi så får vi ändra beslutet.
Varför använder ni miljöbalken för att förbjuda jakt på vissa arter? Borde inte jaktlagen reglera detta?
Vi har tillåtit jakt på de jaktbara arter som har efterfrågats. Det sker alltid en dialog med många intressenter. Det har inte så vitt jag vet framkommit något som tyder på att jägarna vill ha jakt på exempelvis änder och kråkor.
Om det kommer fram önskemål på jakt på fler arter, inför bildandet av nya naturreservat, så har du inget emot detta?
Nej, så länge det inte motverkar syftet med bildandet.
Jakttraditionerna är viktiga att bevara.
Detta står också i vårt policydokument.
Varför är länsstyrelsen i Dalarna mer restriktiv än andra länsstyrelser när det gäller jakt?
Vi har kanske varit det. Men vi är inte det längre, säger Maria Norrfalk.
Magnus Rydholm

Samarbete gav nya möjligheter
I Halland var det snarare regel än undantag att jakten skulle begränsas eller förbjudas i naturreservat. Men efter upprepade möten med länsstyrelsen och ett särskilt möte med landshövdingen och miljöenheten har situationen förändrats.

Vi hade en svår situation. Länsstyrelsen ville göra inskränkningar i jakten i ett flertal naturreservat, såväl befintliga som nyetablerade. Vi försökte med alla medel att påverka länsstyrelsen, men vi nådde sällan fram, säger Boo Å Wallén, ordförande i Jägareförbundet Halland.
Men genom att ha ett möte med landshövdingen och natur- och miljöenheten där också dåvarande förbundsordföranden Owe Wiktorin deltog förändrades situationen.
Nu är vi en remissinstans innan något nytt naturreservat bildas. Vi har inte nått fram till att alla inskränkningar är borta. Det är reservatets syfte och sakfrågorna som ska vara avgörande. I de senast bildade reservaten är jakt tillåten. Detta är ett stort steg i rätt riktning.
Boo Å Wallén poängterar betydelsen av att ha en god relation med handläggarna på länsstyrelsen.
Genom en bra dialog kan jägarna förklara vad exempelvis predatorjakt medför för positiva effekter för viltet.
Jakt påverkar inte naturmiljön. Och vi vill inte jaga hotade arter. Vi är en grön organisation som värnar om naturen. Då är det viktigt att vi kan föra fram sakargument som att jakt på småvilt inte påverkar bestånden, eftersom jakten bara skördar en liten del av den normala dödligheten. Idag har vi en mycket bra dialog med länsstyrelsen. Och det leder våra frågor i rätt riktning, säger Boo Å Wallén.
Magnus Rydholm