Naturvårdsverket höjde tilldelning på lodjur inom renskötselområdet rejält, från 33 tilldelade lodjur i fjol till 100 lodjur i år. Anledningen till höjningen är den överstora lodjursstammen i renskötselområdet.
– Höjningen var helt befogad, det går inte att kombinera renskötsel med en överstor lodjursstam. Men jag är mycket oroad för att beslutet får negativa konsekvenser för lodjurstilldelning i övriga landet nästa år, säger Gunnar Glöersen.

Minskad avskjutning?
Enligt riksdagen ska det finnas minst 300 lodjursföryngringar i landet. Nu är det målet uppnått, men en högre lodjursavskjutning inom renskötselområdet kan komma att innebära en sänkt lodjurstilldelning i övriga landet nästa år.
– Det vore helt förödande. På grund av matbrist kan inte lodjursstammen öka i Mellansverige och den ökning som nu sker i Götaland äts upp av nedgången av lodjur i övriga landet. Målet på 300 familjegrupper i landet är helt omöjligt att uppnå, det finns helt enkelt inte förutsättningar för så många lodjur, konstaterar Gunnar Glöersen.

300 familjegrupper
Han undrar även vad 300 familjegrupper, föryngringar, egentligen innebär?
– Idag räknas lodjur under vintern, alltså drygt ett halvår senare än när ungarna föds. Vi har idag 450 lodjurföryngringar, men eftersom lodjuren räknas långt senare är siffran nere i 300 på grund av dödligheten bland lodjursungarna. Vi har alltså redan 50 procent fler lodjursföryngringar än vad riksdagen beslutat om.

Luftslott?
Idag talas det ofta om att vi går mot en lokal förvaltning av rovdjur. Men Gunnar Glöersen undrar nu om detta i själva verket är ett luftslott som håller på att byggas upp?
– Man kan undra över detta när man ser hur Naturvårdsverket kör över länsstyrelserna i lojaktbeslutet. Länsstyrelserna i exempelvis Västra Götaland, Värmland och Uppsala län ansökte samtliga om en kraftigt utökad lodjursjakt. Men där beviljar Naturvårdsverket istället samma låga lodjurstilldelning som ifjol. Jag tycker detta är häpnadsväckande.
Olle Olsson