Fjällrådet har bildats på initiativ av Jägareförbundets styrelse för att, som det heter, bevaka, bereda och initiera ärenden som rör jakt och vilt i fjäll- och fjällnära områden. Rådet ska också vara Jägareförbundets sakkunniga i dessa frågor.
Fjällrådet består av ledamöter från de länsjaktvårdsföreningar som har fjäll inom sina geografiska verksamhetsområden och det är bara fyra stycken: Dalarna, Mittnorrland, Västerbotten och Norrbotten. Till ordförande har förbundsstyrelsen utsett Roger Kempainen, Luleå, som tillika är ordförande i Jägareförbundet Norrbotten. I Fjällrådet ingår också en representant för övriga Sverige. Det är Karl-Gustav Ottosson, Mönsterås. Ansvarig tjänsteman är Hans Geibrink, Umeå.
Vid mötet i Vilhelmina fastställde Fjällrådet arbetsformer men en stor del av tiden ägnades också åt att lista upp vilka frågor som ska sättas främst på fjällrådets dagordning framgent.
Vi påbörjar nu en process. Det gäller att skapa en samsyn om hur den framtida jakten och viltförvaltningen i fjällområdet ska utformas och hur Fjällrådet ska agera i dessa frågor, menade ordförande Roger Kempainen.
Rapporteringen från de olika länen gav också en varierad bild av tillståndet på det jaktliga området. Älgjakten fick oväntat stor uppmärksamhet. Jan Englund, Kiruna, påtalade att länsstyrelsen i Norrbotten är på väg att radera ut ortsbojaktlagen genom naturlig avgång, då de konsekvent vägras att ta in nya medlemmar. Kenneth Karlsson, Jokkmokk, påtalade brister i rapporteringen av vad som skjuts. Magnus Bidner, Sorsele, kände oro för älgstammens framtid och önskade kortare jakttid.
Mats Jonsson, Sälen, hyste oro för vargarnas spridning.
När det gäller småviltjakten konstaterade Jan Englund att kirunaborna inte gillar de nya upplåtelsereglerna.
Filip Örnerkrans, Järpen, ansåg att det var dags att avsluta den så kallade Tåssåsenmodellen, som han såg som ett stort problem. Bland annat när det gäller att få tag på jaktkort. Han ifrågasatte också varför småviltjakten på statens mark i fjällen bara handlar om ripor och varför exempelvis de som jagar skogsfågel med trädskällare blir utslängda bara för att man stänger ett område för ripjakt.
Avlysningarna kom också på tapeten.
Men allt beror på vilken sameby det gäller, menade Henrik Sandström, Umeå, och pekade på att Vapstens sameby i Västerbottens län haft 60 procent av sina marker avlysta under hela hösten.
Vid efterföljande grupparbeten utselekterades de viktigaste problemen och frågeställningarna. Slutredovisningen och efterföljande diskussion ledde in på tre huvudspår:
Grupp ett ska göra en dokumentation över regelverken för jaktupplåtelser i våra fjällän men också angränsande länder (Norge och Finland).
Grupp två ska göra en utvärdering av årets fjälljakt och vilka förändringar som ska krävas till nästa säsong.
Grupp tre ska se över älgförvaltningen, dels i områden med omfattande älgvandring och dels i områden med hög rovdjurstäthet.
Nästa möte med Fjällrådet hålls i början av mars i Arvidsjaur.
Bernt Karlsson

Dessa ingår i Fjällrådet: Roger Kempainen, Luleå (ordförande), Karl-Gustav Ottosson, Mönsterås, Jan Englund, Kiruna, Kenneth Karlsson, Jokkmokk, Per-Gunnar Sundström, Arjeplog, Per-Alrik Frohm, Tärnaby, Henrik Sandström, Umeå, Jörgen Rickefors, Dikanäs, Magnus Bidner, Sorsele, Sven-Gunnar Sivertsson, Oviken, Jan Swartström, Undersåker, Johnny Broman, Matfors, Filip Örnerkrans, Järpen, Gunder Eriksson, Särna, Mats Jonsson, Sälen.
Tjänstemän: Hans Geibrink, Umeå, Owe Geibrink, Luleå, Christel Johansson, Östersund och Hans Jonsson, Falun.