Inavel per definition är fortplantning mellan närbesläktade individer, och kallas även linjeavel när det används medvetet inom husdjursaveln. Varför används det då medvetet? Jo för det är ett sätt att renodla och förstärka egenskaper hos djuret. Nu talar vi alltså både om positiva och negativa egenskaper.

Jag var på en föreläsning om hästavel en gång. Inom hästaveln vill man få hästarna att hoppa högre och springa finare, och för att åstadkomma detta bedriver man en riktad avel på erkänt bra individer. Sen kom då frågan om linjeavel upp. Såklart. För diskussionens skull togs ett exempel upp. Ett stuteri i utlandet som hade hittat en så kallad golden cross, det vill säga en korsning av två linjer som gav signifikant bättre hästar.

Vad gör man då? Jo man tar ett olympiadvinnande sto och korsar detta med sin egen far ett antal gånger. Sen tar man dessa avkommor, gallrar bort de dåliga individerna (slår ihjäl dem helt enkelt) och så korsar man dem med varandra. Om man fortsätter så kommer man till slut att ha kvar genetiskt mycket lika individer med renodlade goda egenskaper.

Vitsvanshjorten ett exempel
Bland de vilda djuren finns starka populationer som stammar från få inplanterade individer. Ett exempel på detta är vitsvanshjorten i Finland som tros härstamma från endast fyra individer som togs in från Nordamerika på 30-talet. Idag har populationen vuxit till över 40.000 individer och den har blivit ett problem för både trafik och jordbruk.

Vart vill jag då komma med det här?

Jo, den svenska vargstammen är inavlad och vi måste få in genetiskt viktiga individer för att den ska överleva. Detta argument framförs ofta högljutt av vargförespråkare medan det fördöms av dem som vill bli fri vargen. Frågan är väl egentligen vem som borde förespråka vad?

På kort sikt är inavel bra för oss som vill ha så lite varg som möjligt i våra svenska skogar, kullstorleken går ner på grund av fler foster aborteras då de inte är livskraftiga och färre valpar överlever till vuxen ålder och kan fortplanta sig.

Det låter ju bra på alla sätt kan man tycka. Men då till de individer som faktiskt överlever till vuxen ålder, bildar revir och själva börjar fortplanta sig. De är ju de individer som inte ärvt sjukdomarna och missbildningarna. De starka individerna. Om nu detta får fortgå tillräckligt länge, vad får vi då? Ja jag kan ju bara gissa, men de där superavkommorna från de utländska stuteriet snurrar upp i mitt huvud ganska snabbt.

Det kan faktiskt vara så enkelt att det blir en superstam av mycket starka och friska individer, vilket innebär större kullar, valpar med hög överlevnad och på sikt en vargexplosion i Sverige. Jag hoppas innerligt att den dagen inte inträffar, varken under min eller mina barns livstider.

Norrländsk tvåbarnsmor