Lundell börjar med att berätta att det finns många olika faktorer som styr vad vi får för hälsa på hunden, bl a aveln och livsmiljön. De uppfödare som håller på med hundavel, oavsett ras, måste hålla utkik efter defekter som kan förekomma på valparna om man har otur. Det kan vara faktorer såsom fel på skelettet, ämnesomsättningen, inre organ eller allergi mm. Vi fick bl a veta att hos rasen Jämthund har det nyligen upptäckts en otäck sjukdom kallad PRA, Progressiv Retinal Atrofi.(Förekommer även hos andra raser). PRA är en ärftlig ögonsjukdom som förlöper med fortskridande förtvining av näthinnan. Först får hunden nedsatt syn i mörker, sedan följer nedsatt syn i dagsljus och med tiden blir hunden blind och detta infaller först när hunden är 3-5 år gammal. Detta är något som Svenska älghundsklubben ser mycket allvarligt på och man hoppas att komma till bukt med problemet med hjälp av noggrann dokumentation och blodprovsanalyser av hundar som påvisat PRA tidigare. Genom bl a blodprov kan man gå tillbaka i släktleden bland jämthundarna och se vilka hundindivider man ska undvika att avla på. Ja, det här med avel kan inte vi som valpköpare göra så mycket åt men däremot kan vi påverka hundarnas livsmiljö. För att en jakthund ska klara av att aktivt jaga under en hel säsong utan att må dåligt pga av för dålig hälsa krävs konditionsträning samt riktig mat. Örjan berättar att hundar har precis som vi människor både långsamma och snabba muskler. Det är de långsamma musklerna som hundarna använder mest under jakt och det är också de som tar längst tid att bygga upp. Hela 6 månader tar det att bygga upp dessa men det behövs endast en månads passivitet så är de nedbrutna. Så det säger sig självt att om du börjar och motionera med hunden i maj så är den inte i toppform förrän i slutet av jaktsäsongen, alltså i december månad. Örjan tycker att man ska ta för vana att motionsträna med hunden minst varannan dag, året runt. Då det inte är barmark och cykelföre så far ut på skidor eller med sparken och träna hunden på det sättet istället. Det räcker alltså inte att enbart gå ut med hunden på långpromenad i skogen, för det ger ingen nämnvärd fysisk motion. Lundell berättar vidare att det är främst knälederna som är utsatta för skador hos jakthundar. Men, genom kontinuerlig träning så stärks ledbanden i dessa och skaderisken minskar väsentligt. En annan faktor som påverkar hundens arbete i skogen är naturligtvis att den får rätt sammansatt kost. Detta får den som regel om man köper ett högkvalitativt foder som innehåller lite spannmålsprodukter. Ger du hunden ett foder med dålig kvalité och dåligt näringsvärde så måste du ge hunden mycket mat för att den ska få i sig den energi den behöver under en dag. Det finns ett talesätt som säger Skit in, skit ut, och det stämmer faktiskt. En hund som skiter mycket äter som regel ett foder med dåligt näringsvärde. Energibehovet hos en hund varierar naturligtvis beroende på hur stor hunden är. Men, på fodersäckarna finns oftast en tabell som beskriver hur mycket mat en hund som väger ex. 20 kg ska ha om dagen och när du köper ett foder så ska den minsta underhållsdosen för en vuxen hund vara 18 % protein och 5 % fett. Energibehovet varierar också under året beroende på hur aktiv hunden är. Det finns de som säger att hundar jagar bäst på fastande mage. Örjan som är jägare själv och har jakthundar föredrar att ge ¼ av dagsransonen till sina hundar på morgonen 1 timme innan aktivitet och ¾ av dagsransonen på kvällen 2 timmar efter aktivitet. Mitt på dagen kan man tillföra hunden snabba kolhydrater genom att ge den exempelvis druvsocker. Sköter man utfodringen och motionerandet av hunden på detta sätt så presterar den ett bättre resultat och orkar mer och sist men inte minst, du och din hund får det roligare tillsammans i skogen när ni båda är i toppform. Tack! Örjan för en mycket intressant föreläsning.

Jessica Larsson