”Hönsägaren avrättade min hund”

Två jakthundar på rymmen bet ihjäl 17 höns. I vredesmod sköt den kvinnliga
hönsägaren ihjäl ena hunden, men först sedan hönsen samlats ihop i en säck. Ändå valde åklagaren att fria.

Händelsen inträffade i Kristdala i Kalmar län. Christer Fors kunde en morgon konstatera att två hundar, en karelsk björnhund och en jämthundskorsning hade rymt från hundgården.
Strax därpå hade hundarna ställt till med ett udda
jaktäventyr i byn. För den treåriga karelaren innebar det slutet, den blev skjuten med en hagel-svärm mellan ögonen på nära håll. Jämthunden lyckades undkomma men har inte alls varit sig lik sedan händelsen, utan är skygg och rädd.

Sköt hunden
Jag blir så förbannad! Bara avrätta en hund på det där viset. Karelaren Taiga var dessutom diande och hade en valp på fyra veckor. Och den andra hunden fick troligen ett slängskott efter sig, för hönsägaren frågade senare om jag tagit den till veterinär med den. Varför då? frågade jag men fick inget svar, berättar Christer Fors.
Hönsägaren visste varifrån hundarna kom. Hon kunde ju ha försökt få tag på mig i stället för att bara skjuta, dundrar han.
Christer Fors gjorde polisanmälan för att utkräva skadestånd för sin hund, som var fenomenal vid vildsvinsjakt och hade fin stamtavla. Först valde polisen att inte utreda fallet, men efter påtryckning togs det till sist upp.

Ny lag
Sedan 1 januari 2008 gäller en ny lag som ger tamdjursägare ökat stöd för att försvara sina djur mot angripande hundar om det behövs för att förhindra skada. Dock gäller två villkor: Skadan ska inte redan vara skedd och försök att fånga in hunden ska ha gjorts.
När hundarna var i hönsgården borde de ha kunnat fångas där. Att skjuta hunden efteråt förefaller mera vara vedergällning än ett försök att undvika skada, kommenterar Ola Wälimaa, jurist på Jägareförbundet.
En annan omständighet är att kvinnan tog sin makes vapen för att skjuta hunden.
Max Wigren på polismyndigheten i Oskarshamn har gjort utredningen. Frågan om kvinnans rätt att ta makens vapen lägger han inte så stor vikt vid.
Hon har även själv licens på hagelvapen, så om det var makens spelar nog mindre roll. De är ju gifta, säger han.
Däremot menar han att det finns annat i utredningen som ger stöd för Christer Fors.

Samlade ihop hönsen
Skadan var redan skedd när hunden sköts. Kvinnan hade även hunnit med att samla ihop de döda hönsen först. Men det är ju åklagaren, inte polisen, som beslutar om följderna.
Nyligen kom utlåtandet från åklagarmyndigheten i Kalmar. Åklagare Kerstin Eriksson har beslutat att inte väcka åtal. Som motivering anger hon att utredningen visar att gärningen begåtts i nöd och med hänsyn till farans beskaffenhet varit försvarlig.
Detta är ord som får Christer Fors att koka av ilska.
Jag visste inte att hönsägaren samlat in hönsen först. Troligen har hunden legat stilla som för att be om ursäkt och skjutits på någon meters håll, av träffbilden och veterinärutlåtandet att döma. Kvinnan har hävdat att hon sköt på tio meters håll, men det handlade nog i praktiken om avrättning. Jag kommer att överklaga, försäkrar han.

Sopa under mattan
Även Ola Wälimma är synnerligen kritisk till utslaget.
Rättsväsendet borde prioritera sådana här brott och inte sopa dem under mattan. Om en jägare försvarar sin hund från angripande rovdjur blir det genast en gigantisk utredning, där det synas om jägaren kunnat agera annorlunda, säger han.
Den drabbade hönsägaren har fått rejäl ersättning för hönsen från Christer Fors hemförsäkring. För egen del förlorade han en hund.
Svensk Jakt har försökt nå åklagare Kerstin Eriksson för en kommentar, men hon är inte anträffbar på grund av semester.

Christer Fors efter en lyckad jakt.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev