Regeringens proposition följer i flera fall utredaren Maggi Mikaelssons förslag, men gör också många egna bedömningar.
När det gäller viltet har regeringen tagit intryck av den massiva kritiken från många av remissinstanserna, bland annat från Jägareförbundet, mot utredningens generellt negativa inställning till vilt.
I propositionen skriver regeringen således trots att älgen kan orsaka betydande skador är den i många avseenden en viktig tillgång som jaktbyte och turistattraktion.
Dock gör regeringen bedömningen att ytterligare åtgärder bör vidtagas för att minska skadorna av vilt på skog. Och man säger vidare: höga skadenivåer med anledning av älg och annat vilt inom skogsnäringen (är) ett problem som måste tas på allvar.
Regeringen vill att precisionen i älgförvaltningen förbättras. Den skriver i klartext att Hyttrings utredning om en bättre viltförvaltning inte räcker som grund för att införa ett nytt system för förvaltning av älg. Den utredare som ska tillsättas ska skapa en förvaltningsmodell för älg som syftar till en ekosystembaserad lokal förvaltning skriver regeringen, och fortsätter: Målet ska vara en produktionsanpassad älgjakt med en livskraftig älgstam av hög kvalitet, där stammen är i långsiktig balans med betesresurserna.
Regeringen vill också ha ett bättre underlag för att bedöma omfattningen av de skador på skog som orsakas av klövvilt. Det blir en gemensam uppgift för Sveriges lantbruksuniversitet och Skogsstyrelsen att utveckla skadeinventeringarna.
Och man vill att Skogsstyrelsens rådgivning om en viltanpassad skogsskötsel ska utvecklas och öka i omfattning.

Regeringen föreslår bland annat i skogspolitiska propositionen:
att skogsmark delas upp i produktiv och improduktiv mark
att uttaget av biobränsle ur skogen ska öka
att röjningen ska öka
att skogsgödslingen ska bli effektivare
att viltskadorna ska minska

Viltskadorna ska minska genom:
att förbättra precisionen i älgförvaltningen
att öka rådgivningen om viltanpassat skogsbruk
att förbättra skadeinventeringarna
Bertil Lundvik