På sin blogg framför Dag Lindgren hård kritik mot Naturvårdsverkets metod att beräkna genetiken i den Skandinaviska vargstammen. Bland annat ifrågasätter han Naturvårdsverkets förslag om att det krävs hundratals vargar i landet för att lösa inavelsproblematiken.

Om man från en hög inavelsgrad vill sänka den snabbast möjligt så är det bra med ett lågt vargantal. Om man däremot från en låg inavelsgrad vill att den ska öka så långsamt som möjligt är det bra med ett högt vargantal. Därför resulterar Naturvårdsverkets felaktiga tillämpning i att omotiverat höga vargantal kommer att krävas för gynnsam bevarandestatus, skriver Dag Lindgren.

Felaktig modell
Anledningen till kritiken är Naturvårdsverkets modell där verket utgått från en fiktiv vargpopulation på 100, 200, 400 och 800 vargar som snörpts av från en stor population med stor genetisk variation. Men Dag Lindgren anser att det kriteriet inte är tillämpbart för svensk varg och dess gynnsamma bevarandestatus. Detta eftersom den skandinaviska vargstammen kommer från fem olika vargindivider. 

Naturvårdsverket använder inte den skandinaviska vargstammen som utgångspunkt utan beskriver hur man kan förvalta en hypotetisk vargpopulation med konstant antal, som är en avsnörd del av en ännu större vargpopulation utan inavel, skriver Dag Lindgren.

I Naturvårdsverkets hypotetiska vargpopulation kan inaveln inte annat än öka. Då är det meningsfullt att försöka hålla inavelsminskningen låg. I den svenska vargpopulationen minskar inaveln med antalet migranter. Det räcker med knappt en vargmigrant per generation (troligen betydligt mindre) för att inaveln inte ska öka, fortsätter han.

Fel fråga gav rätt svar
Dag Lindgren anser att Naturvårdsverket ställde fel fråga men fick rätt svar. Han anser att verket borde ha frågat hur man skulle förvalta den svenska vargpopulationen, inte hur man skulle förvalta en hypotetisk vargstam där ett antal som hålls konstant avsnörts från en stor population.

Det verkar som Naturvårdsverket har en egen agenda och föreslår många valpflyttar genom att påtvinga ett kriterium som implicit innebär att vargens inavel ska sänkas till F=0.05-0.06. Rovdjursutredningen föreslog att eftersträvad nivå ska vara F=.010. Den forskarrapport Naturvårdsverket påstår att de stödjer sig på föreslår F=0.15 (knappt hälften så mycket), skriver Dag Lindgren.

Läs även:

Genetikprofessor vägrar svara på frågor