I stort sett i samma ögonblick som regeringens förslag till en ny älgförvaltning blev offentlig fick den kommande propositionen kritik.
Älgförvaltningen blir dyrare, krångligare och sämre än det system vi har idag, menar en initierad älgjägare.
Jägareförbundet är inte heller nöjt.
Vi är förvånade över innehållet i propositionen eftersom den innebär ökade kostnader och ökad byråkrati. Vi hade uppfattat det som att regeringen hade ambitionen att minska just detta, säger klövviltskonsulent Göran Bergkvist.
Ett av utredningens förslag är att länsstyrelsen ska ställa arealkrav för de marker som inte vill eller kan vara med älgskötselområdena för att få skjuta vuxna älgar och kalvar. Detta tolkar Berqvist som att det inte kommer att skjutas speciellt många vuxna älgar på småmarker, eftersom arealkraven innebär relativt stora områden.
Som mest negativt ser vi att frågan om ett datasystem dras i långbänk. Vi har ju flera gånger erbjudit regeringen ett redan fungerande system i form av Viltdata, säger Göran Bergqvist.

Mer kritik

Riksjaktvårdskonsulent Hans von Essen är kritisk.
Som förslaget ser ut i dag är det inte bra. Vi hoppas att regeringen kommer att till sig av synpunkterna i vårt remissvar.
Det som Hans von Essen i första hand har reagerat över är att regeringen ämnar införa ett system som kostar mer och kräver mer administration.
Därtill har regeringen missat jägarnas och Jägareförbundets roll i älgförvaltningen. Den har marginaliserats väldigt mycket trots att det är vi som gör jobbet, säger han.
Mer information kommer i Svensk Jakt Nyheters aprilnummer.

Älgförslag i korthet

Älgförvaltningen ska ske adaptivt, det vill säga att man hela tiden följer utvecklingen av älgstammen och de åtgärder man gör, och anpassar åtgärderna efter hur älgstammen svarar på dessa.
Älgjakt efter vuxen älg kommer i huvudsak ske i älgskötselområden.
Älgskötselområden ska vara minst så stora att de medger en avskjutning av tio vuxna älgar.
Marker som inte kan eller vill vara med i älgskötselområden får möjlighet att jaga vuxen älgen. Dessa marker ska registreras hos länsstyrelsen, som beslutar om arealkrav för att få fälla vuxna älgar och kalvar.
Små marker får generell kalvjakt under fem dagar.
Älgförvaltningsområden ska bildas. Länsstyrelsen indelar länet i delar där varje älgförvaltningsområde förvaltar en egen älgstam.
Markägarna får tre röster i älgförvaltningsområdet och jägarna tre. Ordföranden som kommer från markägarsidan får utslagsröst. I områden med renskötsel får samerna en plats.
Älgförvaltningssystemet ska gälla även i de delar av landet där rennäring förekommer. Där får rennäringen en person i älgförvaltningsområdet.
Ett gemensamt IT-baserat system för rapportering ska utredas ytterligare. Jägarna blir skyldiga att rapportera avskjutning inom en vecka från det att en älg har fällts.
Inga förändringar av älgjaktstiden föreslås.
Nationellt råd för älgförvaltning bör bildas på Naturvårdsverket. Denna ska vara samordnande och rådgivande för älgförvaltningsfrågor i landet.
Fällavgifter för såväl kalvar som vuxna djur bestäms av länsstyrelserna. Avgifterna kommer att öka.
Ökade fällavgifter ska finansiera inventeringar och utbildningsinsatser.
Registreringsavgiften för älgskötselområden höjs.

Du kan läsa hela regerings älgjaktsförslag (pdf-fil)  genom att klicka här.