Under fyra försommarveckor har en kartläggning av viltets tillhåll på Bogesundsmarken gjorts. Målet är att studera hur vildsvinens utbredning påverkar andra djurslag, främst rådjuren.
Projektet, som leds av doktorand Jonas Nordström, har haft 40 åtelkameror utplacerade, och 15 funktionärer från Jägareförbundets arbetsgrupper på Bogesund har hjälpt till med observationer.

Avslutat fältarbete
Fältjobbet, som letts av Fredrik Knape från Grimsö och jaktledare Torsten Berg på Bogesund, är avslutat, och det finns nu mycket material som behöver analyseras. Man hoppas få forskningsanslag för detta i höst.
Vad man bland annat vill studera är i vilken utsträckning rådjur vistas i samma områden som vildsvin. Är det så att vildsvinen tränger undan rådjuren eller kan de samsas?
Kan det till och med vara så att kid dödas av vildsvin och att man därför ser färre kid i områden där vildsvinen gärna uppehåller sig?

Omfattande friluftsliv
Torsten Berg konstaterar att kartläggningen bekräftar det många redan noterat, nämligen att vildsvinen på Bogesund är mycket dagaktiva:
Under våren har vi fått åtskilliga rapporter från allmänheten om och gjort egna iakttagelser av vildsvin som varit i rörelse dagtid, något som också uppmärksammats i media. Personligen tror jag detta är en följd av ett omfattande friluftsliv i området, som vänjer vildsvinen vid människor och gör dem mindre skygga.

Lång rådjursforskning
Rådjursprojektet på Bogesund har pågått många år och är nu en av Europas mest omtalade tidsserier. Många generationer märkta rådjur har kunnat följas från födelse till död.
Vi är glada över att forskningen har kunnat fortsätta efter det att Jägareförbundet övertog arrendekontraktet och för den hjälp vi får av funktionärerna på Bogesund, säger Jonas Nordström. Vildsvinens snabba utbredning i Sverige gör att vi snabbt behöver förstå hur andra djurslag påverkas.
Vi har ingen särskilt stor stam av vildsvin på marken i dagsläget, hävdar Torsten Berg. Det är snarare så att de vildsvin som vi har syns rätt ofta. Det är under alla omständigheter trevligt att kunna konstatera att vi har en mångsidig viltstam, fast vi ligger nära en storstad som Stockholm. Den ska vi vårda.

Nyfikna på kameran
Det är med avancerad teknik som Grimsö bedriver sin forskning. De digitala kamerorna har hög upplösning och utlösare som styrs av rörelsedetektorer. De har även en IR-funktion för nattfoton. Trots att de sätts upp väl dolda har viltet inga svårigheter att upptäcka dem.
Vi är överraskade över hur många djur som nyfiket går fram och sätter nosen i kamerorna för att ta reda på vad det är. Vi har fått en del närbilder, konstaterar Jonas Nordström.
Jack Junel