Sammanfattningsvis konstaterar Jägareförbundet att utredningen är gediget utförd och att det är positivt att utredaren haft ambitionen att skapa ett enda, enhetligt och sammanhållet system för älgförvaltningen.

Bakgrundsbeskrivning och fakta får i stort sett godkänt, även om förbundet inte accepterar utredarens påstående att det är älgens bete i första hand som gjort att många skogsägare i södra Sverige valt att plantera gran i stället för tall. Den jämförelse som gjorts mellan älgjaktens värde och skogsbrukets samlade produktionsvärde är också närmast ett exempel på vulgärpropaganda mot älgen, framhåller förbundet.

Foderskapande åtgärder

En annan stor brist i utredningen är att det inte finns några förslag om foderskapande åtgärder i skogsbruket. Utredningen fokuserar bara på älgens bete på unga tallar, klagar förbundet. Att markägare kan ha skilda mål för sitt skogsägande borde också ha beaktats i utredningen.

Folkrörelseperspektiv

Det är också negativt att folkrörelseperspektivet i älgförvaltningen kommit bort, tycker Jägareförbundet, och pekar på administrationen som ska skötas med hjälp av nya uppgifter för olika myndigheter enligt Norrfalks förslag. Älgförvaltningen måste, för att bli enkel och kostnadseffektiv, till övervägande del bygga på ideella krafter, framhåller förbundet, som också tycker att utredaren kraftigt undervärderat kostnaden för det som myndigheterna ska utföra. Administrationen och byråkratin i älgförvaltningen riskerar att öka om utredarens förslag genomförs, då detta främst innebär ökade arbetsuppgifter för länsstyrelserna.

Utredaren har inte heller berört finansieringen av de älgförvaltningsgrupper som föreslås. Det är en brist, konstaterar Jägareförbundet, särskilt med tanke på att dessa grupper är en grundförutsättning för systemets långsiktiga hållbarhet.

Fällavgift på älgkalv?

Förbundet tycker heller inte att fällavgiften för vuxen älg kan höjas till 900 kronor över hela landet, och därför blir knappast heller intäkterna så stora som utredaren beräknat. Fällavgift för kalv men en mycket låg sådan och viss höjning av fällavgifterna för vuxen älg kan gå an, anser förbundet. Men så kraftiga höjningar som utredaren vill ha, går inte.Utredaren har föreslagit att ett nytt datasystem ska tas fram för älgförvaltningen, men Jägareförbundet föreslår i stället att det redan existerande Viltdata får byggas ut och bli det instrument som behövs för avskjutningsrapportering och statistik. Annars kommer kost naderna att bli betydligt högre än vad utredaren beräknat, befarar förbundet.

Missnöje med markägardominans

Den partssammansatta grupp som ska genomföra arbetet inom förvaltningsområdena kan inte få ha den sammansättning med tre markägarrepresentanter och två jägarrepresentanter som utredaren föreslagit, menar Jägareförbundet. Man är starkt kritisk till detta förslag, som riskerar att bygga in spänningar och konflikter i systemet.

Det är bättre att gemensamt diskutera fram den förvaltningsplan som sedan ska fastställas av länsstyrelsen. Om en part dikterar villkoren blir det ingen samverkan. Och hur planer som bara en part ställt sig bakom ska fungera är heller inte hanterat av utredningen, påpekar förbundet.

Utredningen har också missat att behandla en viktig roll för förvaltningsgruppen och det är att i samråd med älgskötselområdena ta fram deras planer. De som har den lokala kunskapen måste få en styrande funktion, tycker förbundet.

Licenssystem avskaffas

Jägareförbundet ger i sitt remissvar fullt stöd för älgutredningens tankar om att det nuvarande licenssystemet avskaffas och att det för mindre marker krävs samverkan för att få skjuta vuxna älgar.

Den som vill stå utanför ett samverkanssystem i ett älgskötselområde kan dock få göra det, men får då bara skjuta älgkalv. Dessa grundtankar får Jägareförbundets stöd. Systemet liknar det som finns inom förvaltningen av kronvilt utanför Skåne där den som inte vill vara med i samverkan bara får skjuta kalv.

25 älgar

Förbundet stöder också förslaget att ett älgskötselområde uthålligt ska kunna skjuta minst tio älgar för att få bildas. När älgskötselområdena bildades fanns gränsen på ungefär 25 älgar, men eftersom älgstammen minskat och det kan vara praktiskt på en del håll med tio älgar som lägsta gräns accepterar förbundet detta under förutsättning att länsstyrelserna kan ställa krav på större områden där så är lämpligt.

En produktionsanpassad älgförvaltning ska också kunna uppnås genom de större älgförvaltningsområdena, hoppas Jägareförbundet. Dessa områden bör för övrigt heta viltförvaltningsområden, anser förbundet. De kan därmed bli en grund för samordnad förvaltning också av annat vilt som hjort och vildsvin. Därmed blir det också tydligare att det är ett ekosystemstänkande som eftersträvas även i älgförvaltningen, argumenterar Jägareförbundet.

Länsstyrelserna beslutar

Alla jaktområden måste tillhöra ett förvaltningsområde och därför är det också rimligt att det är länsstyrelserna som beslutar om inrättande av förvaltningsområdena, skriver Jägareförbundet.

Förvaltningsområdenas uppgifter blir i första hand att vara en stödfunktion för insamling av data och analyser över större geografiska områden. Men förvaltningsområdena kan inte få fatta bindande beslut för älgskötselområdets räkning om exempelvis avlysningsjakt. Här behövs en precisering, tycker förbundet.