I Växjö har 85 procent av alla de 20 GPS-märkta älgkorna fött kalv, totalt 27 kalvar, tio tvillingar och sju enkelkalvar. Runt Öster Malma har bara 40 procent av de tjugo märkta älgarna fött kalv, totalt 13 kalvar, fem par tvillingar och tre enkelkalvar.
Kalvarna i Växjö föddes mellan 4 och 20 maj, med 12 maj som medelkalvningsdag. I Öster Malma föddes kalvarna mellan 10 och 29 maj, och medelkalvningsdatum var 18 maj.
Är det en slump eller rör det sig om verkliga skillnader, undrar forskarna.
– Det är ännu svårt att säkert uttala sig om varför skillnaderna är så stora, eftersom detta är det första år som vi forskare har tillfälle att följa älgarnas reproduktion med märkta älgar. Skillnaderna kan bero på slumpen, med det ligger naturligtvis nära till hands för oss forskare att söka också andra, natur- och miljörelaterade orsaker, säger professor Göran Ericsson, institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå.
– Avgörande för om en ko kommer att föda ett år eller inte är främst kons ålder och faktorer i den omgivande miljön. En faktor som kan ha stor och kanske avgörande betydelse i vår jämförelse är att det i det stormdrabbade området i Småland finns gott om mat för älgkorna. Mycket mat, många älgkalvar.
Den låga återväxten i Södermanland skulle också kunna förklaras med att där finns många andra stora växtätare som kronhjort, dovhjort, rådjur och vildsvin som konkurrerar med älgarna om utrymme och föda.