En markägare i Nässjö kommun sökte skyddsjakt på två vuxna älgar. Orsaken var att han fått omfattande betesskador av älg i två tallplanteringar. Toppskott hade betats, bark har gnagts av. Mannen hävdade också att han provat att spruta olika medel på tallarnas toppar för att älgarna inte skulle ge sig på trädens skott.
Markinnehavet omfattar drygt 200 hektar och de drabbade tallplanteringarna är cirka en och en halv och sex hektar stora.
Mannen har tidigare försökt få skyddsjakt på älg utan att lyckas. I slutet av oktober 2007 lämnades en ny ansökan in.
Länsstyrelsen i Jönköping, som fattar beslut i sådana ärenden, ansåg att det krävdes en färsk inventering av skadorna för att kunna besluta om skyddsjakt. Därför avslog myndigheten skyddsjaktsansökan.
Markägaren överklagade länsstyrelsens beslut till Naturvårdsverket som gjorde en helt annan bedömning.
Verket ansåg att skadornas omfattning var styrkta via bland annat en äldre skadeinventering och biföll ansökan. En vuxen och en kalv fick skjutas mellan 15 februari och 31 mars.
På Naturvårdsverket försvarar man beslutet med att betesskadorna överskred tio procent och att området hade problem redan förra året.
Vi har gjort bedömningen att skyddsjakt är en metod som kan störa älgarna. Vi har sett effekt av skyddsjakt på andra ställen. Men jag måste säga att det är ovanligt med skyddsjakt på älg och det finns ingen patentlösning på problemet, säger Christer Pettersson, handläggare på Naturvårdsverket.
Han påpekar också att skogspolitiken med granskogsdominans i södra Sverige lokalt leder till att älgarna betar kraftigt i tallplanteringar.
Vi följer alltid upp hur skyddsjakten har gått och om den gett något resultat. Så kommer vi att göra även i detta fall, säger Christer Pettersson.
Jägarna i trakten har reagerat kraftigt.
När skyddsjakten väl genomfördes i mars användes löshund, hävdar Nässjö jaktvårdskrets. Vid jakttillfället ska hunden ha jagat älg på en grannmark. Kretsen anmälde därför händelsen till polisen för att få klarlagt om markägaren har brutit mot lagen.
Det mest förbluffande är att Naturvårdsverket inte lyssnat på länsstyrelsen som krävde ett färskt skadeintyg för att godkänna skyddsjakt, säger Kjell Mohlin, ordförande i Nässjökretsen.
Mohlin menar att en del av förklaringen till att tallplanteringarna drabbats hårt är att det finns väldigt lite tall i området. Och att älgarna samlas vid markägarens tallplanteringar.
Ska det skjutas något är det vuxna hondjur för att minska älgstammen. Men om man ska komma ifrån betesskador i dessa tallplanteringar måste man nog skjuta alla älgar. För tallplanteringarna lockar älgarna till platsen, säger Kjell Mohlin.
Älgstammen i området håller cirka sex älgar per 1 000 hektar.
Magnus Rydholm

Ingen effekt av skyddsjakten
Jag tror att effekten av en skyddsjakt i detta fall blir ytterst liten, säger Daniel Ligné, biträdande riksjaktvårdskonsulent.

Ligné menar att älgens huvudsakliga vinterbetningsperiod var på väg att ta slut och att älgens rörelsemönster gör att det är osäkert om det är samma älgar som betar på platsen.
Därtill måste man kontrollera betestrycket över större arealer än några få hektar för att få en bra bild över problemet.
Naturvårdsverket gör bedömningen att vinterbetning pågår till maj.
Effekten blir bara att det blir två älgar mindre. Dessa kunde markägaren lika gärna ha skjutit under nästa älgjakt eller redan i höstas, om han samarbetat med grannarna. Men vad jag förstått är samarbete inte aktuellt i detta fall. Det är tråkigt att akuta åtgärder med tveksam effekt behöver sättas in där enkel dialog, sunt bondförnuft och samarbete är lösningen, säger Daniel Ligné.
Magnus Rydholm