Skogsägare förlorar sammanlagt omkring 500 miljoner kronor varje år på älgskador, skriver ATL i en artikel idag (läs artikeln i sin helhet här).

Att skogsbruket ständigt påpekar kostnader för älgbetesskador är för de flesta jägare ingen nyhet. I ATL-artikeln hänvisas bland annat till nya beräkningar som visar att älgen orsakar minskad volymtillväxt motsvarande ett virkesvärde på 200 miljoner kronor per år. Till detta läggs kvalitetsförluster på 300 miljoner årligen. Med detta sätt att räkna blir alltså slutnotan för älgskadorna 500 miljoner kronor per år.

I artikeln lyfts också fram att nettojaktvärdet för älgen, enligt siffror som professor Leif Mattsson och dennes medarbetare tagit fram, är cirka 500 miljoner kronor per år. Enligt tidigare uträkningar kostar trafikolyckorna över 600 miljoner kronor, vilket skulle betyda att samhället förlorar cirka 100 miljoner kronor per år på älgen skogsskadorna oräknade. En beräkning som tas som intäkt för att älgstammen behöver minskas med 40 procent från 10 älgar per 1.000 hektar till 6 älgar per 1.000 hektar. Detta enligt professor Peter Lohmander på institutionen för skoglig företagsekonomi vid SLU i Umeå.

Räknar inte med jakträttens värde

Men enligt Fredrik Widemo, Jägareförbundets vilt- och naturvårdsstrateg, är dessa beräkningar inte relevanta:

Fredrik Widemo

Artikeln tar endast upp nettovärdet för älgen. Detta värde utesluter bland annat jakträttens värde. Jakträttens värde är med självklarhet en av de viktigaste faktorerna som kompenserar en markägare för skadorna som orsakas av älgen. Idag uppgår värdet av jakträtten i Sverige uppskattningsvis till minst två miljarder kronor per år, säger Fredrik Widemo.

Widemo understryker att det istället är bruttojaktvärdet som bör användas som jämförelse, eftersom det inkluderar värdet för jakträtten.

Bruttojaktvärdet av älgjakten var 20052006 enligt undersökningen som citeras nästan 1,5 miljarder, det vill säga tre gånger så högt som nettovärdet som anges i artikeln.

Sedan 2005-2006 har dessutom älgavskjutningen och köttutbytet ökat med cirka 11 procent, vilket ger ett förväntat värde på ett ännu högre belopp cirka 1,6 miljarder kronor i dåtidens penningvärde.

Samtidigt måste värdet räknas upp till dagens prisnivå. Konsumentprisindex har också ökat med 11 procent sedan 2005-2006. Detta ger ett förväntat bruttovärde för älgjakten på 1,8 miljarder i dagens penningvärde, säger Fredrik Widemo.

Utan att ta ställning till huruvida siffrorna för produktionsbortfall i skogen är korrekta ska alltså värdet som kostnaderna jämförs med vara mer än tre gånger så högt. De kostnader som artikeln tar upp motsvarar 1,1 miljarder per år, och ligger följaktligen klart under värdet för älgjakten.

Vidare kan man konstatera att jämförelsen dessutom helt bortser från övriga positiva värden, som exempelvis ökad besöksnäring. Samma sak gäller betydelsen av älgen som betare, vilket gynnar den biologfiska mångfalden, och som födounderlag för de stora rovdjuren.

Vill man göra en korrekt analys av värdet ur ett samhällsperspektiv måste man ta ett betydligt bredare grepp, avslutar Fredrik Widemo.