Älgundersökningen startade på Öland under hösten 2007 och i höstas hade den utökats med ytterligare fyra provområden på fastlandet, Tibro, Enhörna utanför Södertälje, Ruskån utanför Värnamo och Hult-Ingatorp i Eksjö kommun.
Nytt för höstens undersökning var också att förutom SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, där Jonas Malmsten arbetar deltog även experter från SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Ett fältlaboratorium inrättades för att man snabbt skulle kunna ta hand om de insamlade proverna vilket höjde kvaliteten och tillförlitligheten påtagligt. Materialet som jägarna samlat in är unikt, menar Jonas Malmsten.
De mest överraskande resultaten hittills är att samtliga prover från de 120 älgar vi analyserat visar på antikroppar mot fästingfeber, det betyder att alla älgar varit smittade. Men älgarna var inte sjuka när de sköts, säger han.

Älgkorna var i brunst
Det andra resultatet som förvånat SVA är att majoriteten av de fällda hondjuren såg ut att vara i eller omkring brunst, ett resultat som man enligt Jonas Malmsten kommer att utvärdera vidare.
Då det gäller de olika undersökningsområdena skiftar kvaliteten på älgstammen mycket, enligt Jonas Malmsten. I Tibro är älgstammen inte vad den borde vara. Även om jaktlaget förvaltar älgstammen verkar modellen inte ge lika bra avkastning som mer utvecklade modeller, som exempelvis Skellefteåmodellen och Kalmarmodellen.
Slaktvikterna är lägre i både Tibro och Enhörna än i de andra områdena, säger han.
Slaktvikten hos kalvar i Tibro och Hult Östra skiljer sig med nästan 20 kilo. Detta kan vara en effekt av att det det saknas stora älgtjurar i Tibro, som driver korna i brunst. En förklaring till de mindre kalvarna kan vara att korna paras först efter ombrunstning.

Fina stammar på Öland
I Ruskån och Hult-Ingatorp däremot har man i dagsläget mycket fina älgstammar med höga slaktvikter, hög täthet och hög medelålder.
I Hult-Ingatorp har man jagat i stort sett enligt Kalmarmodellen länge och det har säkert betydelse. I Hult sköts under undersökningen en tjur som var 10,5 år. Det var en stor grov 8-taggare med en slaktvikt på 250 kilo. Det är den äldsta tjur jag har åldersbestämt, säger Jonas Malmsten.

Fästingfeber
På Öland bar 60 procent av älgarna på fästingfeber bakterien (anaplasma), det vill säga inte bara antikroppar.
Det måste vi titta vidare på. En fråga som kvarstår är hur det här påverkar kalvarna.
Två älgkor som sköts på Öland bar nyligen kalvar, men var utan kalvar när de sköts. Vart kalvarna tagit vägen är det ingen som vet, säger Jonas Malmsten.
På norra Öland hittades 12 döda älgar under fjolåret, men det har inte gått att klarlägga vad de dött av.
Det återstår en del arbete men vi har mycket kött på benen redan, och utan samarbetet med experterna från avdelningen för reproduktion vid SLU och jägarna hade vi inte klarat det här,
säger Jonas Malmsten.
Ola Antonsson

Medelslaktvikter i kilo
Utvecklade förvaltningsmodeller som Kalmarmodellen följs i Hult Östra, Ruskån och på Öland. I Tibro och Enhörna förvaltar man också älgstammen, men inte med samma avskjutningsregler. Den preliminära rapporten visar att slaktvikterna är lägre i Tibro och Enhörna. De låga kalvvikterna och den höga dödligheten på Öland ligger bakom undersökningen.

Tibro
Tjurar 151
Pinntjurar 141
Kalvar 56

Hult Östra
Tjurar 193
Pinntjurar 150
Kalvar 71

Ruskån
Tjurar 193
Pinntjurar 153
Kalvar 73

Öland
Tjurar 218
Kalvar 53

Enhörna
Pinntjurar 118
Kalvar 53