Genetikern Göran Spong höll ett föredrag om genetikens fördelar för att förstå processer på individnivå men också på populations-, art- och ekosystemnivå.
DNA-analyser har blivit känsligare och effektivare.
Genom att samla in saliv från betande djur kan man till exempel följa vilken art, men också vilka individer, som betar vissa växter.
I ett annat föredrag presenterade Johan Månsson spillningsinventeringen som ett skitbra verktyg för den adaptiva förvaltningen. Särskilt om man följer vilt över tid ger spillningsinventeringarna bra resultat för att beräkna vilt­stammars storlek och var de befinner sig.
Johan Månsson har jämfört resultat från spillningsinventeringar med andra studier över populationsstorlekar och funnit god överensstämmelse.
Men på en punkt har spillningsinventeringarna en brist: De är svårt att med någon större säkerhet i fält särskilja om det är vuxna djur eller kalvar som lämnat skiten.
Där skulle DNA-analyser kunna bli ett bra komplement eller till och med ersättare, trodde Göran Spong. För 20 kronor kan man få enklare DNA-analyser gjorda, och utrustningen som krävs är heller inte så våldsamt dyrbar. Kanske kan den bli ännu billigare och därmed göra tekniken ännu vanligare i framtiden.
130 deltagare lyssnade på föredrag och deltog i olika gruppdiskussioner.
Bertil Lundvik