Det är många jakthundar även av andra raser som får diabetes, till exempel finsk stövare och hamiltonstövare. Men hos gråhund och jämthund är det nästan bara tikar som drabbas. De har förmodligen en egen typ av diabetes, säger Tove Dahl.
Jämthunden har fem gånger högre risk att få diabetes än den svenska medelhunden, enligt Agrias statistik.
I runda tal insjuknar 30 jämthundstikar varje år och omkring tio gråhundstikar.
Tove Dahl söker efter den gen som orsakar sjukdomen och vill gärna få in blodprov från drabbade hundar. Ännu saknas nämligen den mängd material som behövs för att kunna hitta genen.
För aveln vore ett gentest det bästa.

Efter löp

Hos gråhund och jämthund har man konstaterat att sjukdomen ofta bryter ut efter löp. Ökad törst, ökad urinmängd och trötthet är typiska symptom. I regel är det medelålders eller äldre tikar som insjuknar. Medelåldern för en jämthund att få diabetes är sju år.
I samarbete med veterinär Åsa Juberget i Värmland sker just nu provinsamling från tikar i perioden efter löp, för att se om det finns till synes friska tikar med tidiga tecken på diabetes, som ägaren inte har upptäckt.
Det bästa vore om man kunde förebygga sjukdomen. Enklast genom kastration. Om man hittar sjukdomen tidigt kan den kastrerade tiken till och med leva symptomfri, utan medicinering. Annars är det livslång, daglig insulinbehandling som gäller, förklarar Tove Dahl.Motion, rätt utfodring och undvikande av kortisonbehandling är andra saker som är bra för hundar som är i riskzonen.

Avlivas

I dagsläget avlivas 60–70 procent av de jakthundar som får diagnosen diabetes redan samma dag som diagnos ställs. Motsvarande siffra för medelhunden är 30 procent. Anledningen till denna skillnad är förmodligen att det inte är lämpligt att jaga med en hund som får insulinbehandling. Däremot är vanlig motion och aktiviteter där man har uppsikt över hunden helt i sin ordning.
Diabetesprojektet pågår sedan år 2005 i samarbete med ett antal svenska djursjukhus och kliniker och även i samarbete med bland annat Svenska Älghundklubben. Projektet har fått rejält med anslag och stöds även av expertis från humansidan. En förhoppning är nämligen att resultat från hundforskningen ska vara till nytta även för forskning om människans diabetes.