Den rovdjurspolitik som infördes i samband med Alliansregeringens tillträde fick till en början önskad effekt, alla nyckeltal pekade åt rätt håll. Genetiken förbättrades och tjuvjakten minskade, för att nämna några exempel.

Trots att vi rörde oss i rätt riktning valde vissa miljöorganisationer att pröva domstolsvägen – det reagerar jag på. Uppenbarligen räcker det inte att visa på goda resultat, något som jag naturligtvis beklaga.

I en situation där flera aktörer högljutt proklamerar sina perspektiv är det vi politiker som arbetar för att ta helhetsansvaret. Det här en fråga med många bottnar, och en långsiktig lösning måste vara balanserad.

En del i detta breda ansvarstagande som regeringen tar är själfallet de socio-ekonomiska aspekterna av detta. En utredning är tillsatt, och uppdraget givet till Peter Egardt, landshövdning i Uppsala län. Egardt ska redovisa sin utredning den 31 augusti i år.

I ett rättssamhälle måste lagar prövas när schism uppstår, och det är detta som nu sker. Först när domstolsprocessen är över vet vi om lagen behöver ändras för att uppnå en rimlig rovdjursförvaltning.

Den bästa garantin för att vi ska kunna uppnå en rovdjursförvaltning i balans med andra intressen är att hysa tilltro till den regering som mycket målmedvetet arbetar för att uppnå just detta.

Bengt-Anders Johansson (M)
Riksdagsledamot med ansvar för viltförvaltningsfrågorna