Sverige har i modern tid aldrig haft så stora rovdjursstammar som i dag. Det innebär att vi måste utforma en politik som möjliggör god förvaltning av rovdjuren samtidigt som gynnsam bevarandestatus för stammarna uppnås och bibehålls.

En trovärdig rovdjurspolitik kräver en aktiv förvaltning som stärker förtroendet för rovdjurspolitiken och bidrar till bättre samexistens mellan människor och stora rovdjur.

Med ett ökat totalt rovdjurstryck är det vår uppfattning att förvaltningen måste inrymma mer hänsyn till privatpersoner och företagare i rovdjurstäta områden och att tamdjurshållningen inte påtagligt försvåras.

Hög tid för nya mål

Det är nu hög tid för att etablera nya övergripande mål som ska styra förvaltningen och tydligt visa på den politiska inriktningen framöver.

I propositionen En hållbar rovdjurspolitik slår regeringen fast att de fem stora rovdjuren i Sverige alla har gynnsam bevarandestatus enligt kriterierna i EU:s art- och habitatdirektiv. Vi slår också fast att de människor som påverkas mest måste ges större möjlighet till delaktighet i förvaltningen.

I propositionen presenteras därför redskap för en hållbar förvaltning som tar hänsyn till lokala förutsättningar. För oss är jakt ett självklart verktyg i en sådan förvaltning.

Förenligt med EU:s kriterier

I propositionen sätts också ramar för vilken omfattning rovdjuren ska kunna påverka människors vardag. De sker i form av referensvärden, ett intervall, för populationsstorlek.

Intervallet är förenligt med EU:s kriterier om vad som är en gynnsam bevarandestatus och det är utifrån dessa intervall som expertmyndigheterna ska utgå från när de anger riktlinjer för förvaltningsområdena.

Genom att definiera målen i intervall ges bättre möjligheter till en flexibel samförvaltning av rovdjuren. Det ger också möjlighet att ta hänsyn till att förekomsten varierar i olika delar av landet.

Vargens referensvärde för gynnsam bevarandestatus är 170–270 individer. För björnen gäller 1.100–1.400, för lodjur 700–1.000 och för järv 500–600. För kungsörn gäller 150 häckande par.

Jaktbeslut delegeras

Regeringen föreslår även att delegering av beslutanderätt om skyddsjakt på stora rovdjur blir möjligt, utan begränsning. Det ska även inkludera län som saknar reproducerande stam av den aktuella arten.

Då ett rovdjursförvaltningsområde har uppnått miniminivå för en art, ska även delegering av beslut om licensjakt kunna ske till samtliga länsstyrelser som ingår i förvaltningsområdet. På så sätt flyttas beslutsmakten till länsstyrelserna och därmed närmare de människor som berörs.

Vi är övertygade om att vi med propositionen får en modern rovdjurspolitik som kan ge bättre förutsättningar för att människa och rovdjur ska kunna leva sida vid sida i hela vårt land.

Detta samtidigt som vi tillmötesgår de krav som finns på EU-nivå vilket gör att vi kan få lugn och ro i rovdjurspolitiken framöver.

Lena Ek (C), Miljöminister
Eskil Erlandsson (C), Landsbygdsminister