Debatt: Fakta eller propaganda

Foto (i hägn): Olle Olsson

Björn Hörberg skrev en debattartikel om att Jägarförbundet åker runt tillsammans med länsstyrelsen och informerar om varg. Huruvida Skånes länsstyrelses tjänstemän är vargkramare eller inte låter jag vara osagt.

Klart är att de olika länsstyrelserna rovdjursbevakare i allmänhet är ganska positiva till vargens förekomst. Länsstyrelsernas tjänstemän talar inte särskilt ofta om att vargen orsakar mycket problem för länets invånare.

Men låt oss betrakta vissa fakta som det förtigs om i den officiella bilden från staten och i Krister Henrikssons genmäle.

Att inhägna södra Sveriges fårbesättningar har beräknats kosta cirka en miljard kronor baserat på stängsellängder och kostnadsnivåer. Med nuvarande bidragsnivåer tar det hundratals år innan samtliga fårbesättningar är skyddade.

Dessutom vet man inte hur effektiva stängslen är när samtliga besättningar är ”skyddade”. Vargen har en mycket stor förmåga att forcera hinder när den bestämt sig.

Ingen står emot en flock
Erfarenheter från andra länder visar att samtliga tamdjur blir utsatta för vargangrepp. Jens Karlsson åker ner till Spanien för att undersöka vargrivna hästar. Nordamerika har stora besvär med vargriven nötboskap i områdena kring Yellowstone.

Skyddsåtgärder som hundar eller lamadjur minskar risken för angrepp men eliminerar dem inte. Jag har sett resterna av en italiensk 80 kilo tung maremma som stötte på en vargflock.

Åtskilliga lamadjur har fallit offer för varg i Nordamerika. Kom ihåg att vare sig det gäller djur eller människor står ingen emot en vargflock utom möjligen amurtigern. Inte ens grizzlyn går säker.

Ignorera inte riskerna
Hur kom vargen hit? Vid 1980-talets början fanns de närmaste vargarna längs ryska gränsen, i huvudsak i sydöstra Finland. Det är inte underligt om man tvivlar på att vargar genomkorsade finska och svenska renbetesmarker på sin väg ner till Hedmark-Värmland.

Speciellt eftersom två obesläktade individer av vartdera könet träffades i Norra Värmland. Ingen i de trakterna tror att vargen kom självmant.

Risken för ett vargangrepp på människa är liten men vi ska inte ignorera de finska, italienska och franska historiker som kartlagt bytesangrepp av vargar under sekler. Läs gärna Godenhielms berättelse om vargaåren i Åbo län eller Jean-Marc Moriceaus kartläggning av 3.000 angrepp i Frankrike.

Skrämmande är de nyligen timade erfarenheterna från Indien. När vuxna bevakade boskapen gick vargarna in i byarna på jakt efter barn. Därför är det inte ofarligt att alltför väl skydda sina tamdjur. Utbrott av vargangrepp är nästan alltid kopplade till att vargen inte jagas.

Biologisk mångfald utarmas
Och glöm inte det viktigaste. Vargen ökar inte vår biologiska mångfald. Genom att den utarmar den småskaliga djurhållningen slår den sönder otaliga ekosystem som människor skapat på vår halvö under millenier.

Att Sveriges riksdag lurats att tro på rovdjurens förträfflighet är ingen ursäkt för att delta i förvaltningen av dessa skadedjur. För de skadar våra gröna näringar och livskvaliteten på landsbygden.

Ett riksdagsbeslut kan upphävas av riksdagen när trycket blir tillräckligt stort. Svenska Jägareförbundet skulle kunna vara en tung aktör för att uppnå detta.
150 vargar betraktas som ett skämt av Naturvårdsverket och den resterande varglobbyn.

Calle Seleborg
Likenäs

Fakta

Delta i debatten!
Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev