Bernt Zetterlund från Tandsjöborg var ute och jagade älg den aktuella dagen. Jakten hade dock avslutats när björnen gick till anfall.
Tillsammans med jaktkamraten Mikael Forselius från Lillhärdal skulle han hämta sin jämthund som skällde ståndskall på vad de trodde var en älg.
Hunden är ganska ihärdig så jag tänkte att vi skulle gå in fort på ståndskallet och sätta älgarna i sken. Då brukar hunden släppa, säger Bernt Zetterlund.
De båda jägarna gick mot ståndskallet och Mikael Forselius började filma med sin mobiltelefon. När de kom över en brink insåg de för sent sitt misstag.
Jag såg en rörelse och trodde att det var en älg som låg ner. Sedan small det bara till och björnen var över mig, berättar han.
När björnen var över Bernt Zetterlund lyckades han skjuta ett skott. Sedan började björnen bita och riva i honom. Mikael Forselius hade ingen egen bössa med sig men han lyckades få tag i kamratens gevär.
Mikael Forselius hann varken ladda om eller skjuta innan björnen anföll också honom.
När björnen kastade sig över Micke fick jag tag på min bössa igen och kunde skjuta ytterligare ett skott mot björnen, berättar Bernt Zetterlund.
Då gick björnen åter till anfall mot Bernt, som värjde sig med geväret.
Jag stoppade in bössan på tvären i käften på honom. Vi stod där öga mot öga och tampades. Men plötsligt såg björnen förvånad ut och avbröt attacken. Jag vet inte om hunden bet honom eller vad som hände, berättar Bernt Zetterlund.
Efter attacken lyckade de båda jägarna gå till sin bil och tillkalla hjälp och de hämtades med ambulanshelikopter för vidare färd till sjukhuset i Östersund. Båda männen fick riv- och bitskador av björnen. Bernt Zetterlund ådrog sig en muskelskada i vänster ben och Mikael Forselius har opererats för skador på vänster öga, ett sår på vänster lår och ett brott på höger underarm. Sannolikt kommer inte någon av skadorna att bli permanenta.
Så här efteråt är jag glad att ingen av oss sprang därifrån. Vi stod upp för varandra.
Han kommer heller inte på något som de kunde ha gjort annorlunda för att undvika björnattacken.
Hunden hade inte jagat björn på många år. Det var lite spårsnö och de enda spår vi sett var färska älgspår. Vi var därför helt inställda på att hunden skällde älg och kom helt enkelt för nära björnen, funderar han.
I samband med attacken skadsköt Bernt Zetterlund den anfallande björnen i halsen. Björnen kunde avlivas dagen efter. Den hade slitna tänder men var i fin kondition och vägde hela 250 kilo.
Det här var långt ifrån Bernt Zetterlunds första björnmöte. Bara under 2007 har han sett fem björnar. Vid fyra tillfällen har dessutom björnar kommit så nära honom som bara några meter.
Vid samtliga tillfällen har björnarna jagat hunden och kommit väldigt nära. Men det sitter djupt i bakhuvudet att man inte ska skjuta. De gångerna har det gått bra, men den här björnen skulle av någon anledning ge sig på mig.
Några planer på att sluta jaga på grund av björnattacken har ingen av dem.
Vi kommer absolut att fortsätta jaga. Jag har faktiskt redan varit ute och jagat hare med stövaren. Jag blir alldeles bestört när jag hör att en del slutar gå till skogen på grund av björnrädsla. En oprovocerad björn är nästan aldrig farlig, säger Bernt Zetterlund.
Men han ger ändå ett råd till dem som smyger in på ett ståndskall.
Utgå alltid från att hunden skäller björn och undvik att komma för nära hunden om den står och skäller i en tätning. Det kan vara en björn som står där och om man kommer för nära kan det bli farligt, säger Bernt Zetterlund.
Olle Olsson