Markägaren har jagat älg på platsen sedan början av 90-talet, men eftersom en annan markägare förvarnat att han ska ta undan sin mark skulle den totala sammanhängande arealen bli för liten om hotet verkställdes. En hektar skulle saknas.
Därför har han sett till att banvallen också registrerades i e-kalvområdet, så att han kan fortsätta jaga kalv som förut. Om banvallen räknas in i hans mark, blir hans mark sammanhängande 20 hektar, vilket krävs även om han blir av med en del av sin nuvarande jaktmark.
Men bara två älgkalvar har jag skjutit här sedan 1993, jag är försiktig med avskjutningen av allt vilt, säger han.

Oetiskt arrende?
Hans möjlighet att fortsätta jaga älg har retat upp en del jaktgrannar. Banvallen skär också igenom deras marker. De menar att det är synnerligen oetiskt av Storstockholms lokaltrafik att arrendera ut den några meter breda banvallen på detta sätt och vill nu ha det femåriga arrendeavtalet mellan arrendatorn och Storstockholms lokaltrafik (SL) omprövat.
Arrendatorn tycker att han gjort vad han kunnat för att få samarbetet med grannarna gott. Fast en del gamla konflikter finns också med och stör klimatet, det medger banvallsarrendatorn.
Det bästa vore ju om vi kunde jaga ihop, men de vägrar. Om vi jagade ihop kunde de andra dessutom få en lokalt boende som hjälpte till med viltvård och tillsyn, lägger han till.
Fast någon jakt på själva banvallen kommer det ju inte att bli, utan jag ska vaktjaga på min huvudmark, uppger banvallsarrendatorn.
SL får 1 900 kronor för det femåriga avtalet. Och man får dessutom tillsyn och underhåll av banvallens broar på den utarrenderade sträckan.
SL har inte velat kommentera frågan hur man tänkt sig att jakt ska kunna bedrivas på en några meter bred banvall. För även om arrendatorn inte tänker jaga där, har han ju formell möjlighet till det.
Bertil Lundvik