På lokalplanet har försöket lett till ökade motsättningar mellan myndigheten, jägarorganisationer och rennäringen. Priset på jaktkort har höjts, bokningen av jakt har blivit krångligare och årskortlösare har missgynnats eftersom de inte fått vara i lottningen när de första jaktveckorna fördelats. De har fått vänta till oktober.
Att missgynna årskortlösarna på bekostnad av andra var inte syftet med fjälljaktsreformen, skriver Jägareförbundet i sitt remissyttrande över Tåssåsenförsöket, som nu håller på att utvärderas av länsstyrelsen i Jämtlands län.
Medlemmarna i Tåssåsens sameby är däremot positiva. Två tredjedelar av de tillfrågade renskötarna anser att renskötseln påverkats positivt. Det uppges till och med att renarna vägde mer vid slakt än de gjort tidigare. Förklaringen skulle vara att de stressats mindre av ripjägare.
Jägareförbundet finner detta märkligt eftersom den brevundersökning bland småviltjägare, som gjorts av Tomas Willebrand och Anton Paulrud, SLU/Fjällmistra, inte ger belägg för att småviltjägarna i Tåssåsen träffat på färre renar än de som jagat på dagkort på andra håll i länet. Inte heller har jägare som jagat i Tåssåsen i mindre grad mött andra människor under sin jakt än de som jagat i övriga Jämtland.
Försöket inom Tåssåsens sameby inleddes hösten 2003 och skulle pågå i tre år. Idén med försöket var att samebyn med ensamrätt skulle få sälja jakttillstånd på sina marker för att kunna styra jakten och minimera störningarna för renskötseln.
Samebyns område har varit indelat i flera mindre områden, som utnyttjats av ett jaktlag åt gången. De jägare som varit intresserade av att jaga inom byn har fått göra en föranmälan. Därefter har jaktområdena lottats ut. Priset för ett dygnskort har varit 300 kronor, det vill säga 100 kronor mer än vad jägarna fått betala på andra håll i Jämtland.

Bernt Karlsson