Naturvårdsverket har beslutat om licensjakt på gråsäl och knubbsäl, samt om regler för skyddsjakt på vikare.

Många jägare har ställt sig frågan om hur och när handhållna termiska kikare får användas vid jakt. Nu har Naturvårdsverket analyserat saken juridiskt och kommit fram till ett klargörande besked.

Det finns små möjligheter att utveckla skyddsjakten på varg. Det har Naturvårdsverket kommit fram till i en ny utredning. Myndigheten vill dock se uppdaterade tumregler från Viltskadecenter – men när det arbetet ska vara klart är oklart.

Naturvårdsverket har beslutat att göra förändringar i föreskrifterna för jägarexamen.
Syftet är att ”förenkla och harmonisera regelverket”, och kommer att gälla från den 15 maj.

Naturvårdsverket har beslutat att bevilja pengar genom Viltvårdsfonden till sex viltforskningsprojekt, som totalt får dela på drygt 13 miljoner kronor.

Dovvilt dök plötsligt upp på skärgårdsön. Nu utreds det om djuren har planterats ut illegalt, det tror i varje fall jägare i området.

Efter att blyhagelförbudet i och omkring våtmarker trätt i kraft har regeringen nu gett Naturvårdsverket i uppdrag att utreda hur man ska kunna förenkla för jägare och sportskyttar att efterleva den nya lagen.

Från och med i dag gäller EU:s förbud mot blyhagel i och intill våtmarker. Man skulle kunna säga att förvirringen är total, om det inte vore för Svenska Jägareförbundet som ger jägarna vägledning när politiker och myndigheter duckar från sitt ansvar.

Konsekvenserna av EU:s blyhagelförordning ska diskuteras under ett seminarium som hålls i riksdagen.

I den här artikeln har vi samlat några av veckans nyheter, reportage och debatter.
Klicka på respektive rubrik för att ta dig vidare till hela texten.

Totalt fick Naturvårdsverket 14 ansökningar om att få ta del av pengarna i Viltvårdsfonden 2023. Nio av dem godkändes.

Större möjlighet att använda nattsikte. Blyfri 6,5×55 som klass 1 – men ingen jakt med pilbåge ännu. Nu kommer skarpa förslag från Naturvårdsverket.

De först presenterade resultaten i en finsk studie om pilbåge som jaktvapen visar att det för viltets del inte har någon betydelse om det fälls med en kula eller en pil.

Sedan det nya älgförvaltningssystem infördes har knappast frågan om skogens konung varit hetare – eller mer infekterad – än idag.
Kanske kan tillståndet kallas för kris. För allvarligt lär det åtminstone klassas som när regeringen begär en översyn av förvaltningen.
Men vad blir resultatet av det? Hos Naturvårdsverket är frågorna fler än svaren.

Länsstyrelsen har av jägare fått skarp kritik för att löpande godkänna felaktiga förvaltningsplaner för älg. Till och med jägarnas ”test-plan” godkändes.
Men chefen på den aktuella länsstyrelsen är rak i sina svar. De vet vad som sker, att planer som inte stämmer med verkligheten kan godkännas – eftersom de står utan verktyg att agera.
– Vi har fått smäll på fingrarna av Naturvårdsverket, säger Sandra Wahlund på Länsstyrelsen Gävleborg.

Naturvårdsverket har ännu inte fått något regeringsuppdrag att ta fram riktlinjer till vad jägarna har att rätta sig efter när blyhagelförbudet träder i kraft. Något som utlovades av de ansvariga ministrarna strax innan jul.

Efter många års utredande ska Naturvårdsverket nästa vecka besluta om nya föreskrifter för jaktmedel. Troligen godkänns användning av alternativ ammunition i kaliber 6,5×55 även till klass 1-vilt, medan frågan om att tillåta bågjakt i Sverige skjuts på framtiden.

En dom i EU-domstolen öppnar för att svenska myndigheter kan göra en liberalare tolkning av begreppet våtmark, än vad som hittills har sagts.  I domen får Jägareförbundet stöd för vad man påpekat vid flera tillfällen:  Enligt EU-kommissionen ska man se till syftet med blyhagelförbudet, i stället för till dess absoluta bokstav, när nationella riktlinjer utformas.

Det nya förbudet mot blyhagel innebär att en mer omfattande definition av våtmarker används och det är de kommunala nämnderna som ska sköta tillsynen hur lagen efterlevs. Det skriver Naturvårdsverket i en första kommentar.