I november ansökte samebyn Semisjaur-Njarg om skyddsjakt på totalt åtta järvar. Skyddsjakten skulle bedrivas i förebyggande syfte för att förhindra skador på renar i de områden där renarna befann sig.

Länsstyrelsen i Norrbotten ansåg inte att kriterierna för skyddsjakt uppfylldes, även om samebyn kunde uppvisa dokumentation på en historiskt omfattande skadebild, med årligen järvdödade renar på samebyns marker. Inventeringen som utfördes 2023/2024 visade att 32–40 järvar rörde sig på samebyns marker.

Under miniminivån

Enligt länsstyrelsens inventering av järvstammen bedöms den ligga under den regionala miniminivån för länet och könsfördelningen i stammen är dessutom skev med mer än dubbelt så många honor som hanar. De preliminära inventeringsresultaten tyder också på att stammen inte ökat i länet.

Skyddsjakten som ansöktes om inriktades inte på någon eller några särskilda individer, något som länsstyrelsen anser krävs för att ta ett eventuellt beslut om en riktad skyddsjakt.

Myndigheten skriver att det inte är ”möjligt att förutse att allvarlig skada kommer att förhindras om slumpmässigt valda järvindivider i det aktuella området fälls.”

Mänsklig rättighet

I sin överklagan till förvaltningsrätten anger samebyn att det krävs områden med obefintliga störningar. Några sådana områden existerar inte på samebyns marker. Järvar utgör ett hot mot renskötseln oberoende av individ. I förvaltningsrätten hänvisas till samebyns inställning.

”Länsstyrelsens tolkning att syftet med skyddsjakten inte skulle uppnås är direkt felaktig, eftersom tolkningen innebär att det i stort sett skulle vara omöjligt att få till stånd skyddsjakt utan att peka ut en skadegörande individ, vilket inte alltid är görligt.”

Vidare anser samebyn att länsstyrelsen inte tagit hänsyn till samers renskötsel som sådan, vilket de menar är en mänsklig rättighet och staten bör inte frånta dem rätten att utöva sin kultur.

Myndighetens beslut var korrekt

Förvaltningsrätten avslår överklagan. Järvpopulationen i Norrbotten har inte regionalt gynnsam bevarandestatus. Inte heller utpekas någon specifik individ som orsak till skadan. Samebyns argument om rätten att utöva renskötsel ger inte domstolen skäl att ändra sin inställning. Dessutom finns två avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen som stödjer länsstyrelsens beslut.