Storskarvpopulationen i Västra Götaland har fördubblats under det senaste decenniet och längs med västkusten finns flera stora kolonier. I tillägg till skyddsjakt på enskilds initiativ och ett flerårigt skyddsjaktsbeslut under perioden 1 mars till 31 juli, har också länsstyrelsen beslutat om oljering av 1 500 skarvägg årligen fram till 2026 på ön Soteskär i Bohuslän.

Detta beslut överklagades av organisationen Birdlife, men förvaltningsrätten i Göteborg ansåg att länsstyrelsens beslut ska gälla. Birdlife har därför överklagat förvaltningsrättens dom till Kammarrätten i Göteborg.

Birdlife menar att kammarrätten bör upphäva förvaltningsrättens dom och länsstyrelsens beslut. Organisationen skriver i sin överklagan att det saknas ”vetenskaplig legitimitet” för skyddsjakten. Dessutom hänvisar Birdlife till tidigare domar från kammarrätter där det krävts underlag, som styrker att skarvens predation är den troligaste orsaken till minskning av en arts bestånd.

Prejudicerande dom?

Enligt Birdlife ska Kammarrätten i Göteborgs dom från 2023 anses vara prejudicerande. I den domen fastslås att det inte finns något stöd för att skarvens predation på lax i Fylleån är den troligaste orsaken till ett minskat laxbestånd där. Detta förhållningssätt kan enligt Birdlife användas även för skarvars predation på torsk vid Soteskär.

Kan inte uttala sig om påverkan

Birdlife går så långt i sin överklagan att de menar att skarven rent generellt inte behöver ha någon negativ påverkan alls på torskbestånd.

”Det går således inte att utgå från att skarvarna har en generell negativ påverkan på kusttorsken, dels eftersom nödvändigt underlag i frågan saknas, dels eftersom påverkan lika gärna kan vara neutral eller rent av positiv. Det är alltså oklart om en reducering av antalet skarvar i området har positiv, negativ eller ingen effekt alls på torskpopulationerna.”

Kammarrätten i Göteborg har nu begärt in yttrande från länsstyrelsen.