Av 151 undersökta kronhjortar, som i huvudsak kom från hägn i den södra tredjedelen av Sverige, var 56 procent infekterade av parasiten, som inte har något namn på svenska men vars vetenskapliga namn är Onchocerca flexuosa.

– Det är en typ av bindvävsmask av släktet rundmask som är vanligast hos kronhjort. Man har hittat knölar hos rådjur och antiloper också, men betydligt mer sporadiskt, säger Bim Boijsen till Svensk Jakt.

Många underarter

Enligt Bim Boijsen finns över 31 olika underarter av parasiten. De flesta hittas hos hjortdjur men det finns även en art, Onchocerca volvulus, som går på människor.

– Den orsakar sjukdomen flodblindhet och är ett mycket stort problem för människor som lever nära floder söder om Sahara och i Central- och Sydamerika, säger Bim Boijsen.

Parasiten som förekommer hos kronhjort i Sverige är relativt vanlig, även om inte alla djur är lika hårt drabbade som det på bilden här intill.

Studien visar att äldre djur var infekterade i större utsträckning än yngre och att hondjur var mer drabbade än handjur.

– I första hand är det dock mer relevant att jämföra skillnaden i förekomst av infektion i förhållande till ålder än till kön, säger Bim Boijsen.

Putsas bort

Hon säger att jägarna inte behöver ta några särskilda hänsyn vid omhändertagandet. Knölarna som sitter i underhudens bindväv tas bort när slaktkroppen flås och putsas och påverkar vanligtvis inte köttkvaliteten.

– Skadorna på kroppen kan emellertid ibland vara så stora att hela slaktkroppen måste kasseras, säger Bim Boijsen.

När larvparasiterna är unga orsakar de en starkt lokal inflammation runt knölarna i underhuden hos kronhjorten. Knölarna innesluter hålrum med tunna trådmaskar av bägge könen, som vuxna upp till 19 centimeter långa.

Det är inte klarlagt om hur eller om ett parasitangrepp påverkar kronhjortens hälsa. Larver från parasiten finns i hjortarnas blod och smittar till andra djur genom stickande insekter som knott och svidknott.