På uppdrag av Naturvårdsverket har Norsk institut för naturforskning, NINA, undersökt de skandinaviska järvarnas genetiska utbyte med järvar i Finland och Ryssland. Studien visar att järvar återkommande vandrar över gränserna och sprider sina gener.

Undersökningen genomfördes för att fastställa de skandinaviska järvarnas genetiska status. Som en isolerad del av järvstammen i Fennoskandinavien fanns misstankar om att järvar i Norge och Sverige är mer utsatta för en genetisk utarmning.

Men det stämmer inte.

Undersökning gav svar

Istället fann forskarna vid Nina en betydande genetisk utväxling där gener från järv i Finland och Ryssland också hittades i främst norra Sverige.

Men studien visar också att järvar från de norra delarna av Fennoskandinavien, den skandinaviska halvön och Finnland, genetiskt påverkar järvbestånden i de centrala delarna av Skandinavien, i järvens sydliga utbredningsområde.

Avsaknaden av barriärer anses vara en av orsakerna till det stora genetiska utbytet. Järv finns i sammanhängande bestånd från norr till söder med en sydlig gräns i mellansvenska skogslän.

– Ett sådant här mönster är vanligt i bestånd som är sammanhängande över stora områden. Det gäller också arter med mycket stor kapacitet för att vandra, som järven, säger Oddmund Kleven, forskare vid NINA.

Hela rapporten kan du läsa här.