Som komplement till artikeln Kanadensisk wapiti skulle förstärka den svenska hjortstammen som bygger på SLU-studenten My Hanssons kandidatarbete och finns att ta del av här, har Svensk Jakt ställt några frågor till SLU-forskarna. Så här svarar de:

Vem finansierade importerna av wapiti?

– Under 1800-talet importerades wapiti av den mycket jaktintresserade friherre Oskar Dickson, ägare till Skeppsta Gods, Gnesta, Rensjösäterns jaktvilla, Åre och Almnäs slott, Hjo. År 1893 räknades Dickson som Sveriges störste jaktmarksinnehavare med ytterligare jakträttigheter på Billingen och Visingsö. Dickson var en ofta sedd jaktgäst hos dåvarande prinsen av Wales.

– På 1970–1990-talet var livdjursförmedlaren Ernst Jung, Hejdeholm, Rolsberga, Höör en stor importör av hjortar och importerade bland annat wapiti. Ernst Jung sålde och förmedlade wapiti vidare till hjorthägn och djurparker.

Vet vi vad som hände med de importerade djuren? Fanns det en tydlig plan för att införa wapiti i Sverige, som egen art eller i form av hybrider?

– Dicksons tanke med wapiti var nog att förstärka och berika det svenska kronhjortsbeståndet, numerärt som storleksmässigt, då det fanns få kronhjortar kvar under 1800-talet och vid förra sekelskiftet. I dag kan resonemanget kännas igen i ”rewilding”, med den skillnaden att dagens rewilding-ambitioner utgår mer ifrån att återinföra arter och/eller ekofunktioner, utveckla ekoturism och stärka lokalt entreprenörskap.

– Importen av wapiti på 1970-1980-talet var nog främst tänkt för att förstärka den kommersiella hjortproduktionen som växte fram i Sverige under 1970-1980-talet, vilken expanderade snabbt fram till 1991, med cirka 45.000 hjortar i fler än 500 hägn. Hjortuppfödning var ett komplement till annan köttdjursuppfödning och genom att tillföra gener från en större, kraftigare hjort som wapiti kunde man skapa en tyngre hjort med mer muskelmassa.

Fanns det djur som släpptes eller rymde från hägnen?

– Så vitt det är officiellt känt och har gått att få fram information om har inga wapiti under 1900-talet släpps ut eller rymt från hägn.

Kan vi, med tanke på svaren, misstänka att det finns spår av wapiti i den svenska kronviltstammen, och är det i så fall ytterligare ett hot mot vår svenska nominatras?

– Nej, och om nu rymningar ur hägn eller utsättning skett så finns i dag ingen känd hotbild. Riskerna med ”främmande gener” inom samma och/eller närbesläktade arter kan anses som en människoskapad konstruktion och oro. Med tanke på hur bra det går för svenska kronhjortstammen finns i dag inga sådana indikationer. Andra hotbilder såsom konkurrens, mellan arter, och framförallt smittspridning är ett desto större problem.

Varifrån kom de?

Kvarstår gör ändå frågan varifrån – från vilket eller vilka länder – som wapitin importerades till Sverige. De läsare som kan lämna sådana uppgifter uppmanas att kontakta SLU-forskarna Margareta Stéen, margareta.steen@slu.se, eller Carl-Gustaf Thulin, Carl-Gustaf.Thulin@slu.se.