Under 2016 skedde hela 446 stycken viltolyckor inom Falu kommun, där rådjuren stod för 90 procent. Anders Wiklund, samordnare från eftersöksorganisationen NVR (Nationella viltolycksrådet), är en eldsjäl som arbetar med att minska viltolyckorna efter de stadsnära vägarna i Falun. Han ger sin syn på problemet:

– Några av de bidragande orsakerna till den ökande viltolycksfrekvensen är att rådjuren går och lägger sig i ett skyddat område under dagtid. I skymningen drar de sig mot platser där de vet att det finns mat. På vissa ställen matas rådjur på ett felaktigt sätt, det vill säga på andra sidan en trafikerad väg, vilket gör att de kommer att korsa vägen och utsätta sig för en risk då de söker mat, säger han.

Hundförare Johan Molin, initiativtagare Anders Wiklund samt Marcus Söderberg med sin skjutna räv. Foto: Jerk Sjöberg

Fallfrukt, havrekärvar och komposter är rena smörgåsborden för ett rådjur.

När sedan gryningen kommer söker sig rådjuren tillbaka till det skyddande området och lägger sig. Gryning och skymning sammanfaller ofta med stora trafikflöden.

För att råda bot på denna ”stadsvandring” hos rådjuren, startade Anders ett projekt kallat Falumodellen, där man tillsammans med bland andra länsstyrelsen, polisen och Jägareförbundet delade ut flygblad till boenden i närheten av där rådjursolyckorna sker.

Dessa innehöll bland annat en viltolyckskarta över det aktuella området och vad man bör tänka på för att undvika ett smörgåsbord till rådjuren:

– Vi ville upplysa människor om vad som faktiskt sker på vägarna i närheten av var de bor. Många tycker det är trevligt att ha rådjuren inne på gården och till och med matar dem, men de vet inte vilken risk de utsätter både bilförare och djur för. De vet inte heller att de skapar stora och onödiga samhällskostnader på grund av dessa viltolyckor, säger Anders Wiklund.

Jaktlaget med fyra skjutna rådjur och två rävar. Foto: Jerk Sjöberg

Ett annat pågående projekt som han är initiativtagare till, är något som kallas ”tätortsnära jakt” vilket innebär att man helt enkelt jagar av de tätortsområden som ligger i direkt anslutning till viltolycksdrabbade vägsträckor och där rådjuren söker daglega.

En speciell jaktform där juridik och hög etik blir de mest centrala delarna i utförandet. Exempelvis tar Anders Wiklund alltid kontakt med polisens länskommunikationscentral, samt ser till att det är en noggrann skyltning omkring området inför varje jakt.

– Det här är en något annorlunda jaktform, eftersom vi är så nära människor och samhälle, vilket gör att säkerheten och etiken blir väldigt viktig. Dessutom beter sig djuren annorlunda till skillnad mot om man är ute och jagar i storskogen. Här är de vana vid människor vilket gör att man får lägga mer tid och energi på att få dem i rörelse. Vi jagar enbart med hagelvapen, och varje morgon inför varje jakt ringer jag till polisen för att inte skapa några missuppfattningar, vilket har visat sig vara uppskattat, säger Anders Wiklund.

Två jakter

Man har vid samtliga jakter använt lite speciella jakthundar vilket även det kräver bättre förberedelser.

– Jag har valt att ha med hundar som är väldigt trånga i söket och som håller sig relativt nära sin förare. När vi jagar är vi uppmärksamma om det finns risk att drevet rör sig mot vägarna. Då ser vi till att få stopp på djuret och hunden innan de passerar vägen.

Under året har man genomfört två jakter i tätortsnära områden där eftersöksjägare, markägare, polisen och Jägareförbundet varit representerade. Markerna är cirka 50 hektar stora vardera, och sifforna från dessa jakter är verkligen anmärkningsvärda:

– Första jakten hade vi 39 rådjurobservationer där vi lyckades fälla enbart tre djur. Andra jakten gick bättre där vi hade 27 rådjursobservationer samt en ko med kalv inne på marken. Den jakten sköt vi fyra rådjur och två rävar, säger Anders Wiklund.

Andra följer efter?

Han har genomfört denna typ av tätortsnära jakt på ytterligare ett ställe under många år, nämligen nära soptippen i Falun. Det har haft en mycket positiv effekt på antalet viltolyckor i området. Nu vill Anders att också andra områden följer detta exempel, framför allt samordnare för eftersöksorganisationen och kommunerna.

– Ofta är det kommunens mark som håller en hög täthet av rådjur eftersom det är gynnade marker med igenväxta åkrar och täta snår där djuren söker daglega. Kommunerna bör föra en dialog med den samordnande eftersöksjägaren inom området, för att veta vilka områden som är de hetaste för viltolyckor. Därefter ordnas riktade insatser mot dessa, då kommer också antalet viltolyckor att minska.

Jerk Sjöberg

Jaktvårdskonsulent