Den främsta förklaringen till variationer i föryngringsframgång hos svenska dalripor anses vara att predationstrycket varierar mellan olika år. Foto: Kjell-Erik Moseid

Sydlig ripinventering visar medelgod föryngring

Ripinventering har traditionsenligt genomförs i Lövhögsområdet, i den sydligaste delen av fjällkedjan. Inventeringen visar preliminärt att föryngringen är bättre i år än vad den var förra året.

Årets ripinventering i Lövhögsområdet genomfördes av sex hundekipage 1–6 augusti . Inventeringsområdet är beläget i gränsområdet mellan Särna i Dalarna och Lillhärdal i Härjedalen.

Efter den minnesvärda beståndstoppen 2018 hade områdets ripor en dålig häckningssäsong förra året. Resultatet i år visar att föryngringen är bättre än förra året, men även i år har det förekommit betydande förluster av ägg och kycklingar.

Föryngringen är knappt medelgod – preliminärt omkring 2,7 ungfåglar per två vuxna.

 

Samma tid

Vi har inventerat vid samma tid i Lövhögen sen 2004 och under den 17-åriga perioden har det i genomsnitt varit 3,0 ungfåglar per två vuxna. Vid toppföryngringen 2014 var detta index på föryngringen 5,3 och 2018: 4,9.

Ett riktigt dåligt föryngringsår – som 2012 – observerades knappt en ungfågel per två vuxna och 2019 var motsvarande värde 1,3.
Vid årets inventering konstaterades att det fanns en hel del kullar med upp till 7–8 kycklingar men det fanns förstås också par eller grupper med vuxna ripor som mist sin kull.

Den främsta förklaringen till variationer i föryngringsframgång hos svenska dalripor anses vara att predationstrycket varierar mellan olika år. Rovdjurstrycket brukar vara lågt vid stor tillgång på den alternativa rovdjursfödan smågnagare, och efter att smågnagarstammarna kraschat brukar predationen på ripor och annat småvilt bli extra stor.

 

Inga gnagare

I år har inga gnagare observerats längs inventeringslinjerna vid Lövhögen. Vi har även satt ut smågnagarfällor under inventeringsveckan, och kunnat konstatera att sorktillgången för närvarande är mycket låg. Att föryngringen är bättre i år än i fjol kan vara en följd av att predatorstammarna minskar när det under en längre tid finns lite gnagare.

Maj månad var ovanligt kall med en sen snösmältning, vilket kan ha bidragit till att en del av årets ripkycklingar var mindre väl utvuxna än under ett normalår. Under ripornas kläckningstid var det av allt att döma gynnsamt väder för riporna.

 

Stora skillnader

Riptillgången inför jakten – vuxna + kycklingar per km2 – har sen 2004 varierat mellan knappt 5 och 29,5 ripor per km2 i Lövhögsområdet. De senaste åren har skillnaden varit stor.
Enligt ripforskaren Maria Hörnell-Willebrands beräkningar fanns 2013 endast 4,8 ripor per km2 vid inventeringen i månadsskiftet juli/augusti. Det goda föryngringsåret 2014 var motsvarande värde nästan 4 gånger högre: 18,5 ripor per km2, och 2018 var det ännu högre: 29,5 ripor per km2.

 

Medelgod föryngring

Årets bedömning av riptätheten kommer om någon vecka när Maria Hörnell-Willebrand gjort statistiska analyser av materialet.

Sammanfattningsvis kan konstateras att ripföryngringen 2020 är medelgod. Det finns en del stora kullar men många par har få eller inga kycklingar.

 

Rolf Brittas

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev