På mötet diskuterades EU:s regelverk och fågeldirektiv och de begränsningar dessa innebär för en förvaltning av mellanskarven.

Skillnaderna mellan länderna beträffande hur de tolkar direktivet och möjlighet att medge undantag från regelverket var också uppe till behandling.

En försvårande omständighet är att de nordiska länderna som är medlemmar i EU tillämpar undantagsmöjligheten på skilda sätt. Utöver det har Norge ett eget ramverk för skarvförvaltningen.

Samma fåglar

Deltog på mötet gjorde representanter för Åland, Sverige, Finland, Danmark och Norge.

– Det är en stor utmaning för EU-länderna är att förvalta skarven så att fiskbestånd och fiske skyddas, samtidigt som kraven i fågeldirektivet och habitatdirektivet uppfylls, säger Per Risberg, handläggare vid Naturvårdsverket i Sverige i ett pressmeddelande från Österbottens fiskarförbund.

I mycket är problemen sig lika i länderna. Dessutom är det inte sällan samma fåglar, flyttande mellan vatten där födosöket för tillfället är som enklast, som ställer till med stora problem.

Hotar öring och harr

– Skarven är en mycket rörlig art och expert på att fiska i olika slags vatten, från havsområden till små rinnande bäckar, säger forskaren Niels Jepsen vid Danmarks Tekniska universitet.

Han beskriver att man i Danmark, där mellanskarven förvaltats sedan början på 1990-talet, riskerar att förlora bestånd av harr och bäcköring då skarven fiskar i åar och älvar.

– För att hindra det måste till ett gränsöverskridande samarbete för att förvalta skarven, säger Niels Jepsen.

Hela Östersjön

Enligt pressmeddelandet finns det ett starkt intresse för att utveckla det nordiska samarbetet kring skarven. Under kommande möten ska man diskutera vad som behöver göras för att nå en gemensam förvaltning.

– Ett starkt samarbete behövs för att dela information om fungerande förvaltningsåtgärder för att minska skarvens skador. Samarbetet borde på lång sikt omfatta hela Östersjön, säger Marina Nyqvist, verksamhetsledare vid Österbottens fiskarförbund.