Årets ripinventering i Lövhögsområdet genomfördes 29 juli till 2 augusti av sex hundekipage.

Inventeringsområdet är beläget i den sydligaste delen av fjällkedjan, i gränsområdet mellan Särna i Dalarna och Lillhärdal i Härjedalen. Årligen genomsöker hundarna och deras förare 13,6 mil inventeringslinjer i syfte att följa ripstammens utveckling.

Resultatet visar att föryngringen inte är bra denna häckningssäsong, preliminärt 2,3 ungfåglar per två vuxna. Vi har inventerat vid samma tid i Lövhögen sen 2004 och under den 20-åriga perioden har det i genomsnitt varit 3,2 ungfåglar per två vuxna.

Vid toppföryngringen 2014 var detta index på föryngringen 5,3.

Ett år med riktigt dåligt föryngring – som 2012 – observerades knappt en ungfågel per två vuxna och under det senaste året med svag föryngring, 2019, var motsvarande värde 1,3.

Åtta kycklingar

Vid årets inventering konstaterades att det fanns en del kullar med upp till åtta kycklingar men flertalet kullar var betydligt mindre. I en del av dem var kycklingarna ganska små, vilket tyder på att föräldrafåglarna lagt en ny äggkull sedan de förlorat den första.  

Den främsta förklaringen till variationer i föryngringsframgång hos svenska dalripor anses vara att predationstrycket varierar mellan olika år. Rovdjurstrycket brukar vara lågt vid stor tillgång på den alternativa rovdjursfödan, smågnagare, och efter att smågnagarstammarna kraschat brukar predationen på ripor och annat småvilt bli extra stor.

Gott om sorkar

Sommaren 2022 fanns en riklig förekomst av smågnagare i området. Då fanns gott om sorkar och en del fjällämmel som bidrog till kosthållet för såväl områdets rödrävar som för specialiserade gnagarjägare som jordugglor.

I stora delar av landet fluktuerar smågnagarbestånden mer eller mindre regelbundet, varför det var ganska väntat att gnagartillgången i området skulle minska inför ripornas häckningssäsong i år. Den lägre gnagarförekomsten har med säkerhet bidragit till att predationstrycket på ägg och kycklingar varit betydligt större i år än i fjol.

Enstaka sorkar

Vid årets ripinventering observerades emellertid enstaka sorkar och lämlar, vilket kan ha bidragit till att årets ripföryngring trots allt är något bättre än under år med riktigt dålig föryngring.

Under ripornas kläckningstid – andra halvan av juni – var det av allt att döma gynnsamt väder för riporna. Det gynnsamma vädret under försommaren har också bidragit till att riporna denna eftersommar har en god födotillgång i form av bär av olika slag.

Riptillgången inför jakten (vuxna plus ungfåglar per kvadratkilometer) har sen 2004 varierat avsevärt i Lövhögsområdet. Under denna period har skillnaden mellan åren varit stor.

Enligt ripforskaren Maria Hörnell-Willebrands beräkningar fanns 2013 endast 4,8 ripor per kvadratkilometer vid inventeringen i månadsskiftet juli/augusti.

Vid beståndstoppen 2018 var motsvarande värde ungefär sex gånger högre: 29,5 ripor.

Förra året var det 18,2 ripor per kvadratkilometer inför jakten.

Lägre täthet

Årets bedömning av riptätheten kommer om någon vecka när Maria Hörnell-Willebrand gjort statistiska analyser av materialet. Antalet ripor som observerats längs linjerna har varit lägre än i fjol, varför det finns grund för att anta att tätheten även avseende vuxna fåglar är lägre än 2022.

Det finns anledning att tillägga att ripinventeringen i Lövhögen nu har genomförts 61 år i följd. Långa tidsserier är viktiga för att öka kunskapen om våra viltstammar och vad gäller skogshöns är den obrutna tidsserien från Lövhögen världens längsta.

Förbundet huvudman

Svenska Jägareförbundet har under hela perioden varit huvudman för verksamheten, men sen några år stöds inventeringen ekonomiskt av Länsstyrelsen i Dalarna.

Stora Enso stöder verksamheten genom att upplåta marker och boende och för genomförandet är det många engagerade jägare som tillsammans med sina stående fågelhundar har gjort stora insatser.

Rolf Brittas