Syftet med utredningen, som pågått sedan ett halvår, var att utreda om eventuella brister kopplade till uppfödning, försäljning och innehav av varghybrider – alltså hundar med varginkorsning i första till fjärde generation efter en inledande korsning mellan varg och hund.

– Efter dialog med berörda myndigheter och organisationer är vår bild att varghybrider inte utgör något omfattande problem i Sverige, sett till antalet ärenden. Med det sagt är det självklart viktigt att säkra att förbudet mot varghybrider efterlevs. Jordbruksverkets djurskyddregler behöver bli tydligare, så att de inte går att tolka på olika sätt när det gäller vilka djur som är tillåtna att hålla, förmedla och sälja, säger Karin Lundborg, djurskyddshandläggare i ett pressmeddelande.

Få men jobbiga ärenden

Enligt Jordbruksverket är det relativt få ärenden, som handlar om varghybrider, på myndigheternas bord. Men de få ärenden som handlagts har ofta krävt omfattande resurser. Myndigheterna vittnar också om att det varit svårt att fastslå vad som är en varghybrid och inte.

Ett sätt är att dna-testa djuret men Erik Axelsson, gmo-handläggare på Jordbruksverket och expert inom genetik, menar att denna metod är komplicerad.

– Att använda dna-test för att skilja på tillåtna och otillåtna hybrider med mindre varginblandning är svårt och vi vet inte hur mycket varginblandning en hybrid måste ha för att testresultaten ska vara tillförlitliga, säger han i pressmeddelandet.

Nya djurskyddsföreskrifter beräknas beslutas kommande år.