I en nyligen publicerad studie visar forskare vid SLU att var femte grågås hade hagel inkapslat i kroppen. Skadskjutningar av gäss har varit ett känt problem länge.

För ett par år sedan fick Svenska Jägareförbundet verksamhetsbidrag för att skapa en gåsjaktutbildning, för att primärt utbilda jägare i effektivare gåsjakt.

Utbildningen bidrar också till att skapa möjlighet till skott på kortare avstånd, vilket i sig minskar risken för skadskjutningar.

– Antalet redovisade skadskjutningar är mycket bekymmersamt. Vi arbetar med frågan om hur vi på bästa sätt ska bedriva en både etisk och effektiv gåsjakt, säger Anders Nilsson, biträdande riksjaktvårdskonsulent.

Tre problem

Enligt Anders Nilsson har förbundet pekat ut tre bakomliggande orsaker till skadskjutningarna. För det första skjuter inte jägare tillräckligt bra. För det andra skjuts gäss på för långa avstånd, och för det tredje träffas ibland också gäss som inte avses.

– Gässen orsakar lokalt stora problem för jordbruket och vi måste jaga dem, men det måste också ske på ett etiskt sätt, säger han.

Utbildning viktigt

I den utbildning som Jägareförbundet håller i, läggs fokus på bulvanjakt. Då lockas gässen ner och in nära skyttarna, som får enklare skottmöjligheter på kortare avstånd.

– Vi som förbund har ett ansvar och måste lyfta frågan eftersom skadskjutningar blir ett problem för jägarkåren som kollektiv, men den enskilde gåsjägaren har också ett eget ansvar, säger Anders Nilsson.

Önskar mer data

I SLU:s studie beskrivs hur gäss migrerar och Anders Nilsson önskar mer kunskap om var skadskjutningarna sker.

– Jag vill inte skjuta ifrån oss ansvaret, men det är viktigt att få mer kunskap om både var och när skadskjutningarna sker.

Gäss kan bli gamla och det skulle enligt Anders Nilsson kunna vara äldre skador som nu uppmärksammats. Med tanke på att förbundet de senaste åren jobbat just med gåsjaktutbildningar hoppas Anders Nilsson att skadskjutningsfrekvensen också minskat.