– I den nya skarvförvaltningsplanen som togs fram tog vi fasta på antagandet att skarven har påverkan på fiskbestånd på det regionala och lokala planet. Den nya studien på skarvens födoval styrker detta antagande och ger oss mer kött på benen, säger Martin Karlsson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HAV.

Studier över födoval

Födostudien är sista delen av regeringsuppdraget att revidera den nationella förvaltningsplanen för storskarv och SLU har nu sammanställt fältstudier över storskarvars födoval. Studien sträcker sig över en tioårsperiod och materialet är hämtat från 8-fjordarområdet i Bohuslän, Karlskrona skärgård och Öresund. Prover från Öresund är dock bara insamlade under 2023 och 2024.

Åtgärd 46

Både Martin Karlsson på HAV samt Maria Ovegård, SLU, är på det klara med att storskarvens predation kan ha negativ effekt på lokala fiskbestånd, till exempel på viktiga uppväxtplatser för fisk. 

Martin Karlsson menar att kunskapsläget nu är tillräckligt för att agera. I 8-fjordarsystemet i Bohuslän sjösätts ett omfattande projekt där reducering av skarv och säl är en del i åtgärdspaketet. Några positiva effekter på stora rovfiskar har inte kunnat ses trots att fisket i området redan begränsats.

– I vårt åtgärdsprogram för havsmiljödirektivet finns åtgärd 46. För att återuppbygga lokala kustfisksamhällen kan man med stöd av denna begränsa predatorer. I 8-fjordarprojektet ska vi reducera både säl och skarv samtidigt som vi gör andra insatser för att bygga upp bestånd av torsk, säger Martin Karlsson.

Vill bedriva forskningsjakt

Maria Ovegård, som är en av författarna till studien, säger att forskarna haft för lite tid på sig för att ta fram ett bra material.

– Det hastades fram. Naturvårdsverket sa att det skulle vara ett långvarigt projekt, men nu fick vi avsluta det för att presentera ett material på det underlag vi hade. Vi har mycket dietmaterial som inte är sammanställt än.

Samtidigt har Maria Ovegård också ansökt om medel från Naturvårdsverket till att bedriva forskningsjakt.

”Testa och se vad som händer”

Maria Ovegård menar att adaptiv förvaltning kan används rent forskningsmässigt för att ge mer kunskap om skarvens påverkan.

– Vi måste testa och se vad som händer. Genom att först se över inventerade områden och provfiskeområden skulle vi kunna genomföra riktade insatser i specifika områden, där vi reducerar skarvpredationen och tar reda på hur fiskbestånden påverkas. Exempelvis 8-fjordar hade varit ett mycket intressant studieområde, säger hon.

Upp till länsstyrelserna

Även om de nya studierna som nu presenterats ger HAV och Naturvårdsverket mer kunskap om skarvens påverkan på lokala fiskbestånd är det enligt Martin Karlsson ändå upp till regionala myndigheter att ta beslut om förvaltningsmässiga åtgärder.

– Det är länsstyrelserna som har bäst kunskap om sina förhållanden och kan peka ut arter som är skyddsvärda och ta beslut om förvaltningen. Men med det nya underlaget kanske vi kan staka ut en väg.

HAV har tillsammans med Naturvårdsverket utlyst forskningsmedel om 40 miljoner kronor öronmärkta för att öka kunskapen om skarv.