
Jägareförbundet Västerbotten litar inte på dagens beräkningsmodell som ligger till grund för arbetet med älgförvaltningen. Därför väntas en ny modell tas fram. Dessutom ansåg länsstämman i helgen att det måste till samförståndslösningar mellan markägare och jägare. Foto: Lars-Henrik Andersson
Ny beräkningsmodell ska minska konflikterna
Jägare i Västerbotten litar inte på beräkningarna av älgstammens utveckling. Därför kan det bli tal om att ta fram en ny beräkningsmodell. Det framkom när Jägareförbundet Västerbotten hade sin länsstämma i Vindeln i helgen.
Det råder fortfarande irritation i jägarleden i Västerbotten över det nya älgförvaltningssystemet. Framför allt handlar det om att jägarna tycker att markägarsidan går för hårt fram.
Magnus Bidner är ordförande för Jägareförbundet Sorsele. Han föredrog en motion till stämman där Sorselekretsen vill att länsföreningen arbetar för att söka samförstånd mellan jägare och markägare, främst i frågor som rör målen med avskjutningen. Initiativtagare till motionen är Rune Tovetjärn, Sorsele.
I motionen framförs också synpunkten att älgbetesinventeringen, Äbin, bör ses över med målet att bli ett tydligare underlag för mindre områden.

Magnus Bidner från Sorsele föredrog en motion till länsstämman om bättre faktaunderlag inom älgförvaltningen och att älgbetesinventeringen ses över och blir tydligare även för älgskötselområden. Foto: Lars-Henrik Andersson
Bristfälligt underlag
Styrelsen för länsföreningen konstaterar att dagens faktaunderlag i älgförvaltningen är bristfälligt.
Svensk Naturförvaltning AB har sedan 2009 gjort beräkningar av älgstammens utveckling i Västerbotten, på senare tid på uppdrag av länsstyrelsen som finansierar kostnaderna för detta via älgvårdsfonden.
Jägareförbundet Västerbotten har dock varit tveksamt till värdet av beräkningarna och anser att materialet är osäkert.
”Trots detta så har beräkningarna blivit mer eller mindre accepterade i älgförvaltningen och det är i detta underlag markägarsidan tar sin utgångspunkt för älgförvaltningen”, skriver styrelsen i ett svar på motionen från Sorselekretsen.
Pengar ur älgvårdsfonden
Vidare är styrelsen kritisk till att länsstyrelsen tar pengar ur älgvårdsfonden för att genomföra Äbin årligen i hela Västerbotten.
Jägareförbundet Västerbotten anser att det strider mot överenskommelsen att markägarna finansierar skogsinventeringar och jägarna bekostar älginventeringar.
Länsstämman beslutade bifalla motionen från Sorselekretsen i sin helhet.
– Det finns nu tankar på att ta fram en ny beräkningsmodell, kvalitetssäkra den och skriva en forskningsrapport, säger K G Abramsson, ordförande för Jägareförbundet Västerbotten.
Enkel modell
– Modellen ska vara enkel så i princip vem som helst ska kunna förstå den. Delar av dagens beräkningsmodell är hemlig, vi får inte ut underlag och det är ett problem, fortsätter han.
Den nya beräkningsmodellen kan komma att börja användas redan nästa år.
Jägareförbundet Västerbotten sätter stort hopp till en ny modell och att den kan bidra till att jägare och markägare bättre ska komma överens om målen i älgförvaltningen, både vad gäller kvalitén på älgstammen och hur stor avskjutningen ska vara.
– Jägare litar inte på dagens modell, konstaterar K G Abramsson.

K G Abramsson, Vilhelmina, omvaldes till ordförande för Jägareförbundet Västerbotten vid länsstämman på lördagen i Vindeln. Foto: Lars-Henrik Andersson
Gnissel
I dag är det framför allt inom älgskötselområdena som det gnisslar mellan jägare och företrädare för skogsbruket.
– I vissa områden skickar storskogsbruket ut instruktioner till sina ledamöter i älgskötselområdena vad de ska framföra. Det innebär att mötena blir onödiga. Markägarna har redan på förhand bestämt hur det ska vara. Det har bland annat föreslagits avlysningsjakt vilket är fullständigt oacceptabelt, säger K G Abramsson.
Avlysningsjakt innebär att alla jaktlag inom skötselområdet jagar mot det gemensamma avskjutningsmålet och inte att varje lag jagar mot sina mål.
Uttalande om fjälljakt
Vid länsstämman omvaldes K G Abramsson, Vilhelmina, till ordförande. Vidare antogs ett uttalande om fjälljakten:
”Regeringen fattade ett beslut att ändra paragraf 3 och uppdrog till Jordbruksverket att fullfölja avsikterna i beslutet. Jordbruksverket tog inte sitt fulla ansvar i frågan vilket Jägareförbundet ställer sig frågande till.
De tre berörda länsstyrelserna i Västerbotten, Jämtland och i Norrbotten däremot, samordnade sitt arbete och konkretiserade regeringens intentioner. Länsstyrelserna ska ha en stor eloge för det arbetet. De har dessutom visat prov på ett ansvarstagande värdigt en förvaltande myndighet. ”
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.