Naturvårdsverket vill höja jaktkortsavgiften

Regeringen har lyckats med konststycket att dela ut fem miljoner kronor mer ur Viltvårdsfonden än vad som kommer in. Naturvårdsverket vill därför höja avgiften med 50 kronor per jaktkort.

Det statliga jaktkortet infördes 1938 för att Jägareförbundet skulle få medel till att administrera jakten och viltvården i landet. Tanken var att pengarna skulle gå tillbaka till jakten genom det allmänna uppdraget och genom olika viltvårdsinsatser.
Idag används en hel del av de pengar som jägarna betalar till andra saker.
När vi administrerade jaktkortsregistret kostade det bara hälften så mycket som idag när Naturvårdsverket gör jobbet. Det är fel att en del av pengarna administreras bort, säger Jägareförbundets ordförande Owe Wiktorin.
Men det som han mest reagerar på är att jägarna ska betala mycket av den viltforskning kring rovdjur som genomförs i landet.
Det är fel att jägarna ska betala mer än alla andra för rovdjursforskningen. Extra konstigt blir det när regeringen beslutat att Jägareförbundet inte ska ha något med rovdjursförvaltningen att göra.
Förbundet reagerar också på att allt mer av de pengar som jägarna betalar in går till organisationer med andra syften än att främja jakten i landet.
Idag betalar varje jägare 200 kronor per år i jaktvårdsavgift. Detta ger en total summa på 58 miljoner, därtill betalas 100 kronor per fälld vuxen älg till Viltvårdsfonden. Fondens totala intäkter blir därför cirka 70 miljoner kronor årligen. Men dessa pengar räcker inte. Regeringen har delat ut fem miljoner mer än vad som kommer in.
Naturvårdsverket vill lösa problemet genom att höja jaktvårdsavgiften med 50 kronor. En sådan ökning av intäkterna skulle ge ytterligare 14,5 miljoner kronor till Viltvårdsfonden. Naturvårdsverket motiverar sitt förslag med att höjningen skulle trygga medel till jaktfrågorna.
Vi avvisar hela förslaget. Först måste myndigheterna se till att den ursprungliga tanken bakom jaktkortsavgiften fungerar innan pengar delas ut till andra ändamål. Att höja avgiften för att regeringens samarbetspartier vill ge pengar till andra saker är fel, säger Owe Wiktorin.
Idag får till exempel Naturvårdsverket en miljon till information om rovdjur och 4,5 miljoner kronor till forskning om rovdjur. Varför jägarna skulle ha större betalningsvilja till rovdjursforskning än andra grupper i samhället nämns inte i besluten som behandlar tilldelning ur Viltvårdsfonden.

Magnus Rydholm

Pengarna går till jägarna

Jordbruksminister Ann-Kristin Nykvist ger ingen tydlig förklaring till varför jägarna ska betala mer än andra till rovdjursforskning.

Hur kommer det sig att Viltvårdsfonden går med underskott?
Det är riktigt att utgifterna är större än inkomsterna men det innebär inte att fonden har ekonomiska problem. Det finns idag ett uppbyggt kapital i fonden på 60 miljoner kronor. Men syftet har aldrig varit att bygga upp och förvalta ett kapital utan tvärtom att använda jägarnas pengar till angelägna projekt inom viltvården, säger Ann-Kristin Nykvist.
Varför har administrationen av jaktkorten ökat i kostnad jämfört med när Jägareförbundet skötte detta?
Det finns inget belägg för påståendet att kostnaden ökat. När Svenska Jägareförbundet administrerade jaktkort så redovisades kostnaden inte för sig, därför är det svårt att kommentera ditt påstående. Anledningen till att Jägareförbundet inte längre har ansvaret för jaktkortsregistren är att det väldigt viktigt med sekretessen kring vilka i landet som innehar jaktvapen. Det är helt enkelt för jägarnas egen säkerhets skull som ett register som visar vilka i landet som innehar jaktvapen bör ligga på en myndighet.
Regeringen har tagit ifrån jägareorganisationerna allt ansvar och arbete med rovdjuren. Varför ska befolkningsgruppen jägare betala mer till rovdjursforskning än andra grupper?
Anledningen till att uppdraget att informera om de stora rovdjuren togs bort från jägarorganisationerna var att ett sådant uppdrag redan fanns hos Naturvårdsverket och att det inte fanns någon anledning att ansvaret för detta fanns på två olika instanser.
I Sverige bedriver vi jakt på både lodjur och björn. För att kunna bedriva jakt på dessa arter krävs viss kännedom om dessa arters ekologi. Viltforskningen tar fram fakta om exempelvis rovdjurens tillväxttakt, deras effekter på sina bytespopulationer och inte minst om rovdjurens konflikter med människor.
Varför går allt mindre av Viltvårdsfondens pengar tillbaka till jakten?
I propositionen om jaktens villkor (1999/2000:73 ) beslutade regeringen om en mer modern användning av Viltvårdsfondens pengar. Årligen går 43 miljoner till Svenska Jägareförbundet och 16,4 miljoner används till viltforskning. Det här innebär verkligen att pengarna går tillbaka till jägarna.

Magnus Rydholm