Beslut om skyddsjakt på järv ska enligt Naturvårdsverket fattas så att de inte försvårar järvens möjlighet att nå gynnsam bevarandestatus. Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Dalarna har alla försäkrat att de kommer att följa Naturvårdsverkets vägledning där möjligheten till skyddsjakt ska begränsas.

Jämtland förlorar rätten

I Jämtlands län tog länsstyrelsen i oktober beslut om skyddsjakt på tretton järvar. Beslutet har överklagats och under december upphävde förvaltningsrätten i Luleå länsstyrelsens beslut.

Men länsstyrelsen i Jämtland står fast i sin inställning.  Järvstammen ska minska i Jämtland genom riktad skyddsjakt. Förvaltningsrättens dom ska överklagas till högre instans.

Naturvårdsverket gillar inte beslutet

”Mot den bakgrunden finns det skäl att inte delegera rätten att fatta beslut om skyddsjakt på järv till Länsstyrelsen i Jämtlands län i nuläget. Beslutet innebär att det är Naturvårdsverket som handlägger ansökningar om skyddsjakt på järv i Jämtlands län från den 1 januari 2018”, skriver Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Beslutet om delegering till länen följer den politik som fastställdes i december 2013 om att regionalisera rovdjursförvaltningen när detta är möjligt och lämpligt. Enligt Naturvårdsverket och den gällande rovdjurspolitiken är det en styrka att beslut om skyddsjakt efter björn, varg, lodjur och järv fattas regionalt, nära de som berörs av besluten.

Gått över gränsen

Men det finns gränser för hur omfattande besluten kan tillåtas bli.

– Ett mål med viltförvaltningen är att ha hållbara viltpopulationer. Gynnsam bevarandestatus innebär att en art är livskraftig på lång sikt. Eftersom järven inte har gynnsam bevarandestatus behöver vi vara försiktiga med hur vi förvaltar arten. Därför är det nödvändigt med en aktiv dialog mellan Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser. Detta är viktig inte minst för att kunna göra korrekta beslut vad gäller delegering av jaktbeslut, säger Marcus Öhman, enhetchef på Viltförvaltningsenheten vid Naturvårdsverket.

Järvstammen ökar i Sverige och ligger nära eller omkring nivån för gynnsam bevarandestatus, men minskar fullt medvetet i Norge som resultatet av jakt för att begränsa antalet järvar i landet.