En tredje man är också åtalad i målet. Han är i 40-årsåldern, bosatt i Gävletrakten och misstänkt för medhjälp till grovt tagande av muta, alternativt grovt osant intygande. Han ska enligt åklagaren ha hjälpt till med att förmedla personuppgifter, kontakter och pengar.

Chefsåklagare Alf Johansson yrkade att mannen ska dömas till ett fängelsestraff på ett år.

Gällande de båda männen från Norrbotten så har åklagaren yrkat att den ena provledaren ska dömas för grovt tagande av muta med fängelse i ett och ett halvt år, och att den andre provledaren ska dömas för grovt tagande av muta till fängelse i två år, uppger NSD.

Mottagit förmåner

Åklagaren anser i stämningsansökan att de båda misstänkta männen begärt och mottagit otillbörliga förmåner för sammanlagt 40 personer.

”Förmånerna – som har uppgått till minst 3.000 kronor för varje person och delats lika mellan de två̊ – har varit otillbörliga då de lämnats eller i vart fall mottagits för att personerna, skulle osant registreras för att ha avlagt godkända jägarprov i Naturvårdsverkets databas och i jägarbevis.”, heter det i stämningsansökan.

Åklagaren anser vidare att mutbrotten och de osanna intygandena är grova ”då det skett systematiskt, för vinnings skull och då gärningarna inneburit ett missbruk av en särskilt förtroendefull ställning samt de osant registrerade uppgifterna har gjorts i urkunder av stor betydelse för jaktutövningen och möjliggjort förvärv av tillståndspliktiga skjutvapen på̊ felaktiga grunder.”

Svår att skydda

Jaktvårdskonsulent Henrik Falk. Foto: Madeleine Lewander

Jägareförbundet utbildar den som ska bli provledare. Dessutom görs en slagning mot polisens belastningsregister. Provledaren får ett förordnande av polisen och rapporterar resultaten från proven till jägarexamen till Naturvårdsverket. Provledaren är knuten till en jaktskyttebana.

Enligt Henrik Falk, jaktvårdskonsulent och ansvarig för jägarexamen på förbundet, är det med nuvarande system svårt att skydda sig till hundra procent mot korruption och fusk.

– Kontrollsystemet är inte särskilt omfattande. Vi besöker ibland provbanor, men det är svårt skydda sig mot fusk eftersom det handlar om ett förtroendeuppdrag där systemet bygger på att provledaren har en egen inloggning där provresultaten rapporteras, säger Henrik Falk.

Många godkända

På frågan om det via statistiken går att misstänka fusk svarar Henrik Falk:

– Vissa banor har väldigt hög andel godkända, men det kan finnas förklaringar som att vissa provbanor bara tar emot jägarskoleelever som är väl drillade och duktiga, och då blir det få som blir underkända. Men vi har även exempel på det omvända, med provbanor med hög andel underkända där eleverna är dåligt förberedda.

Kritisk advokat

Advokat Jens Arnhof. Foto: Lars-Henrik Andersson

Advokat Jens Arnhof försvarar en av de åtalade och är mycket kritisk till den påföljd som åklagaren yrkat.

– Det finns inget stöd för den påföljden i svensk rätt. Det är antingen upp till lagstiftaren eller Högsta domstolen att ändra praxis, det kan inte ankomma på tingsrätten att göra det, säger Jens Arnhof.

Han berättar att hans klient erkänt att han medverkat till att utfärda falska jägarbevis.

– Men han gör gällande att omfattningen är betydligt mindre än vad åklagaren gjort gällande, säger Jens Arnhof.

Dom i målet meddelas av Haparanda tingsrätt den 12 december.