Markägaren hade problem med skarv på sin fastighet, och hade fått tips om att en gasolkanon kanske kunde vara ett bra hjälpmedel för att skrämma bort skarvarna från fastigheten. 

Han lånade en gasolkanon av en vän och under semestern riggades anläggningen för att, förhoppningsvis, få en skarvfri sommar.

Misslyckat försök

Men det var inte rätt metod. Skarvarna flyttade visserligen på sig, uppskattningsvis 60–70 meter, men var snart tillbaka på samma ställe och efter några misslyckade försök gav mannen upp.

Den nu polisanmälde mannen valde då att ansöka om skyddsjakt för att hantera problemet med skarvarna, och det var där det hela tog en ny vändning.

Berättade

I sin ansökan om skyddsjakt berättade mannen om sina misslyckade försök att skrämma skarvarna med gasolkanonen.  Länsstyrelsen hanterade ansökan genom att ringa upp mannen och ställa frågor. 

Hur och när hade kanonen använts? 

Mannen informerades också om att gasolkanonen kräver tillstånd enligt 14§ artskyddsförordningen, vilket mannen inte hade en aning om. Han förklarade att han bara använt kanonen några enstaka gånger och att han inte visste att det krävde tillstånd.

Länsstyrelsens bedömning är att händelsen inte skrämde skarvarna på ett sådant sätt att det påverkar de utsatta fåglarna eller hela populationens förmåga att bibehålla en tillfredställande nivå. Men det var ändå en otillåten åtgärd.

Misstänker brott

”Länsstyrelsen anser att en bedömning om förbuden i artskyddsförordningen 4 § punkt 4 träder i kraft behöver göras från fall till fall och att utföra en åtgärd innan sådan prövning har gjorts bör inte ses som tillåten.Med anledning av ovanstående anser Länsstyrelsen att det finns anledning att misstänka brott mot miljöbalken i enlighet med 29 kap.2 b § punkt l,” skriver Länsstyrelsen i Gävleborg i sin polisanmälan.

Av anmälan framgår inte om mannen trots allt fått tillstånd att skjuta skarvarna som inte lät sig skrämmas.