Landets skjutbanor har tuffa tider när olika krav på dem ökar.

Bullerkraven har bland annat tvingat ett antal banor att stänga och allt tuffare säkerhets- och  miljökrav kan tvinga fler att ompröva sin verksamhet.

Poliskontroller kostar skjutbanor skjortan

Stenflis

Traditionellt har kulfången bestått av stenflis och sand som effektivt har hindrat kulans framfart i vallen. En nackdel med denna lösning är att det inte går att rensa vallen från föroreningar och att den kan frysa på vintern, vilket ger upphov till ökad rikoschettrisk.

Svegeråsens jaktskytteklubb kan följa militärens exempel och installera ett miljökulfång. Foto: Marcus Nyberg

Rensbart och slutet

Sedan 20 år tillbaka finns det ett så kallat miljökulfång som är rensbart från kulor. Det innebär att en gummiduk tillsammans med granulat stoppar kulan och den förblir intakt, utan att sprida föroreningar som exempelvis bly.

Enligt Christer Eksvärd, ordförande för Svegeråsens jaktskytteklubb, belägen mellan Grästorp och Vara i Västra Götaland, finns det saker som talar för att denna lösning kan bli allt vanligare på jaktskyttebanor i framtiden.

– På många ställen nere i Europa är det ett hårdare reglemente och liknande typer av miljökulfång är mer regel än undantag. Vissa menar att det säkert kommer att bli en EU-fråga och att det kommer att ställas hårdare krav på jaktskyttebanor även i Sverige, säger Christer Eksvärd.

Ligger före

Försvarsmakten har redan ställt om till miljökulfång och det svenska företaget Stapp är ensamt i Sverige om att installera ett miljökulfång med gummiduk och granulat i Sverige.

– Försvarsmakten ligger före i många miljöfrågor och har tuffare krav på sig. Men vi har nu börjat märka att intresset från jaktskytteklubbar har ökat och det är en hel del som har hört av sig och intervjuat oss om vårt system. Så något är på väg att hända, säger Marcus Moberg Velin, ansvarig för försäljning och affärsutveckling på Stapp.

Christer Eksvärd, ordförande Svegeråsens jaktskytteklubb, ser att klubben måste anpassa sig till nya krav. Foto: Marcus Nyberg

Ekonomisk fråga

Företagets patenterade system gör så att inget bly urlakas i naturen utan allt samlas i skjutvallen, som sedan kan tömmas på föroreningar efter behov.

Christer Eksvärd ser en utmaning men samtidigt en möjlighet med att installera ett miljökulfång av denna typ.

– Framför allt är det en ekonomisk fråga och det är stora pengar som ska till. Det är dyrt för en ideell föreningen som lever av medlemsavgifter att göra dessa satsningar. Vi måste samla pengar i ladorna under en lång tid för att det ska bli möjligt. Men för verksamheten skulle det vara bra då den här typen av miljökulfång inte fryser vintertid, vilket gör att man kan fortsätta att skjuta utan att man riskerar att drabbas av rikoschetter, säger Christer Eksvärd.

Oklart ansvar

Men just den ekonomiska frågan kan vara ett moment 22. Många jaktskyttebanor arrenderar sin mark av kommunen och då är frågan vem som ska står för notan, om miljökulfång blir något som måste installeras på samtliga Sveriges skjutbanor.

– Det är något luddigt och det kan bli en kamp om vem som ska betala för kulfånget om skytteföreningen arrenderar mark av kommunen. Vad jag har förstått kan det bli så att notan hamnar hos kommunen, men jag vet inte helt säkert, säger Marcus Moberg Velin.