Länsstyrelserna har problem med järvinventeringen vilket gör att stammen förmodligen underskattas. Foto: Kjell-Erik Moseid
Många frågetecken kring järvstammen
Länsstyrelserna i norra Sverige har dåligt grepp om järvstammen. Orsaken är både ogynnsamma väderförhållanden och att inventeringsmetodiken behöver utvecklas.
Länsstyrelsen i Norrbotten rapporterar nu att inventering av järv i vintras resulterade i att endast 11 järvhonor med ungar kunde fastställas. Det är en markant minskning jämfört med i fjol, då 34 järvföryngringar hittades. För lo och kungsörn var resultaten mer beständiga.
– Ogynnsamma väderförhållanden med blida, regn och stormar under mars och april försvårade inventeringsarbetet avsevärt, säger Alexander Winiger, rovdjurshandläggare på länsstyrelsens fältenhet.
Länsstyrelsen överväger nu att kommande säsong genomföra en mer omfattande spillningsinventering av järv än vad som tidigare skett. Målet är att individbestämma så många av länets järvar som möjligt.
– Vi kommer att titta på möjligheterna och därefter gå ut med mer information om tillvägagångssättet, säger Alexander Winiger.
Krävs mer resurser
Även i Västernorrland har länsstyrelsen ingen bra koll på järvstammen.
– Det är svårare att inventera järv i skogslandskapet än i fjällen, det krävs mera resurser, säger Irene Hedlund på länsstyrelsen i Västernorrland till SVT.
Till SVT säger Jens Persson, järvforskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, att de officiella siffrorna på järvstammens storlek inte bygger på underlag från hela järvstammens utbredning men att den tolkas och används som att den vore det.
Antalet järvar kan därför vara fler än man tidigare trott.
– Om man räknar in fler järvar i skogslandet så blir den totala populationsstorleken större och då hamnar man på en annan nivå totalt sett, som gör att det finns annat utrymme för att vidta åtgärder i form av till exempel skyddsjakt inom renskötselområdet, säger Jens Persson till SVT.
Irene Hedlund tror att den allt större stammen i Västernorrland kan medföra ökad jakt på järv i fjällen. Först vill dock länsstyrelsen hitta bättre inventeringsmetoder för att fastställa stammens verkliga storlek.
Så här funkar järvinventeringen:
En föryngring dokumenteras om:
1) fältpersonal observerar en eller flera ungar och dokumenterar med foto.
2) järvunge dokumenteras genom att den tillvaratas, avlivas eller påträffas död.
3) om en järvhona med mjölk i juvret dokumenteras genom att hon tillvaratas, avlivas eller påträffas död.
En föryngring bedöms som säker om:
1) synobservation av unge görs av fältpersonal men den dokumenteras inte med foto.
2) lyehål hittas, aktivitet kan dokumenteras vid tre besök över 21 dagar och lyelokalen är känd sedan tidigare.
3) lyehål hittas, aktivitet kan dokumenteras vid fyra besök över 28 dagar och lyelokalen är inte känd sedan tidigare.
4) lyehål hittas, aktivitet kan dokumenteras vid ett besök och efterkontroll på barmark blir godkänd.
Alexander Winiger, rovdjurshandläggare på länsstyrelsens fältenhet i Norrbotten, berättar att väderförhållandena försvårade järvinventeringen. Foto: Lars-Henrik Andersson
Samma inventering i Norge
Lyeinventering är svår och tidskrävande, därför blir spillningsinventeringen alltmer betydelsefulla som komplement till lyeinventeringen, anser länsstyrelsen i Västerbotten. Än så länge kan inte dna-inventeringen ersätta lyeinventeringen men i framtiden kanske det kan vara möjligt att göra populationsuppskattningar baserat på DNA-analyser istället för föryngringar, menar länsstyrelsen.
Järv inventeras enligt samma metod i både Sverige och Norge och det är många instanser som är involverade. I Sverige är det länsstyrelserna som genomför själva inventeringen ute i fält och registrerar alla observationer i en databas. Viltskadecenter granskar därefter observationerna som registrerats av länsstyrelserna och därefter fastställer Naturvårdsverket det slutliga resultatet.
Järvstammen i Skandinavien
Inventeringssäsongen 2015 registrerades 160 järvföryngringar i Skandinavien, vilket motsvarar en ökning av antalet föryngringar med 16 procent jämfört med 2014. Av dessa återfanns 95 föryngringar i Sverige och 65 i Norge. I Sverige motsvarar det en ökning med 10 procnet och i Norge med 25 procent jämfört med 2014. Baserat på de antal föryngringar som hittats 2013-2015 beräknas den skandinaviska populationen 2015 till 921 vuxna järvar som är ett år eller äldre. Av de 921 järvarna återfinns uppskattningsvis 336 individer (i den norska delen av järvpopulationen och 585 individer i den svenska delen av populationen. Källa: Rovdata, Viltskadecenter
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
