– Jag var inbjuden till en för mig ny mark i Upplands Väsby i Stockholms län. Bävrarna ställer till en hel del problem genom att fälla pilar och alar längs med en å samt i en privat park. Fem gånger hade jag varit där, utan att komma åt någon bäver. Jag såg bävrar, men de var väldigt varska och skygga. Varje gång kom de simmande, dök och försvann. Antagligen fick de lite vittring, även om jag tyckte att jag satt rätt i vind, berättar Majja.

På bakbenen

Majja bestämde sig för att byta strategi och gjorde ett pass uppe på en sandhög för att komma upp lite högre och röjde också en skjutgata till en plats cirka 15 meter bort där man kunde se att bävrarna brukade gå upp.

– På kvällen den 6 april hade jag väl suttit i en halvtimme när jag fick syn på en mindre bäver som kom simmande, men den fick vind av mig och försvann. Suck. Jag hann dock inte gräma mig så mycket för helt plötsligt dök det upp en ny bäver som kom simmande på min vänstra sida. Den stannade upp mitt i ån och verkade lite misstänksam och försvann sedan. Efter en stund kom den upp på min högra sida och gick upp på land – precis där jag hade röjt en skjutgata! Bävern ställde sig på bakbenen och började gnaga på en kvist. Då sköt jag.

Bävern var en hane som vägde 29 kilo, skjuten i Upplands Väsby. Foto: Lars Nilsson

Fel sida

Bävern lade sig i skottet. Den var stor. Jättestor. Problemet var bara att den låg på andra sidan ån. Det var cirka 300 meter till närmaste bro och sedan 300 meter till bävern.

– Att släpa på en sådan där stor bäver och sabba ryggen på köpet var inte att tänka på. Inte heller att simma över, det var så kallt. Efter lite funderande tog jag hundens spårlina som jag band i ett träd och sedan kastade över till andra sidan. Sedan gick jag runt, band fast bävern i linan, gick tillbaka och så halade jag över bävern. Lite nervöst var det, inte ville jag tappa en sådan stor bäver i det strömma vattnet.

Ville väga

Turligt nog kunde Majja sedan backa in bilen ända fram. Eftersom bävern var så stor ville hon väga den innan hon gjorde något annat.

– Jag har en våg i bilen som jag brukar använda när jag skjuter räv eftersom jag väger alla och för statistik. Men det var inte så lätt. Bävern var så lång och så tung att ståltråden på vågen först gick av…

Majja Kvist. Foto: Daniel Olausson

Den största

Bävern var en hane och vägde 29 kilo. Den fick 27,76 poäng och är därmed den största bävertrofén som finns i Svenska Jägareförbundets trofédatabas. Kraniets längd var 16,40 centimeter och bredden 11,36 centimeter.

– Jag har väl skjutit ett 20-tal bävrar och det här var den största jag skjutit, även den största jag sett. Kul att det blev rekord, säger Majja Kvist.

Malou Kjellsson