Länsstyrelser säger nej till skyddsjakt på skarv i insjöar

Yrkesfiskare i bland annat Vänern och Vättern har ansökt om skyddsjakt på storskarv. Flera länsstyrelser säger samstämmigt nej till begäran.

Yrkesfiskarnas ansökan om generell skyddsjakt gäller storskarv i Vättern och Vänern, Bottensjön, Viken, Unden, Skagern, Ymsen och omkringliggande vattendrag.
I ansökan anges att det finns en stark population av skarv i sjöarna. Det finns flera kolonier i Vänern och Vättern där en stor mängd skarvar påverkar fiskbestånden samt att yrkesfiskarna lider ekonomisk skada till följd av detta.

Yrkesfiskarna vill därför:

• Att tillståndet gäller tre år i taget.
• Att tillståndet gäller till att förstöra ägg från bon under häckningstid vid kända häckningsöar i Vänern och Vättern de kommande tre åren i syfte att decimera skarvbeståndet.

• Att det inte sätts något tak för skjutna skarvar per år.
• Att det inte sätts något antal av skyttar.
• Att skyddsjakt kan och får bedrivas generellt på enskilt vatten och allmänt vatten samt omkringliggande vattendrag upp till första definitiva vandringshinder
• Att skyddsjakten förutom yrkesfiskare ska omfatta markägare /jakträttsinnehavare och deras jaktgäster samt personer som omfattas av länsstyrelsens tillstånd till jakt på allmänt vatten samt deras jaktgäster.
• Att skyddsjakt får bedrivas även inom fredningsområden.
• Att skyddsjakt får bedrivas året om.

Lämnat synpunkter

Länsstyrelserna i Värmland, Jönköping, Östergötland och Örebro har lämnat möjlighet att lämna synpunkter på ansökan.

Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund har inga invändningar mot ansökan.

Birdlife Sverige anser att storskarvens påverkan på fiskbestånd i större områden är bristfälligt kartlagd. Birdlife Sverige bedömer bland annat att ansökan mer är att likna med allmän jakt under häckningstid än skyddsjakt, varför den inte kan godkännas i alla delar.

SLU anser att skyddsjakt på skarv i Vänern och Vättern bör kunna genomföras. De anger vidare att effekter av skarv på fisk och fiskbestånd är svåra att kvantifiera och varierar mellan olika miljöer. Lokalt kan dock skarv påverka fiskpopulationer på negativa sätt, särskilt redan svaga bestånd.

Nej från länsstyrelserna

Men länsstyrelserna säger nej till ansökan om skyddsjakt. Myndigheterna bedömer att fiskbestånden i Vättern generellt sett inte är svaga. Det saknas därför tillräckliga underlag för att avgöra om storskarven har en allmänt stor negativ påverkan på statusen för dessa arter för att skyddsjakt ska kunna motiveras med gällande lagstiftning.
För sjöarna Unden och Skagern samt omkringliggande vattendrag saknas underlag för att länsstyrelserna ska kunna göra en bedömning.

Kan utgöra en risk

Gällande ekonomisk skada bedömer länsstyrelserna att storskarvar kan utgöra en risk för skada på fisket i form av skador på fångst eller utrustning. Myndigheterna anser dock att underlaget i ärendet inte styrker att riskerna för skador är så allvarliga att skyddsjakt kan beviljas i enlighet med den ansökan som lämnats in.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev