Nedan: SVA-personal tar hand om insända rävar. Foto: Erik Ågren/SVA

Nedan: SVA-personal tar hand om insända rävar. Foto: Erik Ågren/SVA

Låg förekomst av dvärgbandmask

Den tre år långa, landsomfattande övervakningen av rävens dvärgbandmask i Sverige har nu avslutats. Främst är det jägare som samlat in rävproverna som Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, nu har lämnat resultatet från till uppdragsgivaren Jordbruksverket.

I tre av 2.779 analyserade rävprover har dvärgbandmasken påträffats. De tre aktuella proverna kom från kommuner där fynd av dvärgbandmask tidigare gjorts, Uddevalla, Katrineholm och Gnesta.
– Resultatet från den nu avslutade studien stödjer den tidigare studien från 2011, att förekomsten av parasiten är låg i Sverige. Vår undersökning nu är viktig för att i framtiden kunna ta reda på om dvärgbandmasken blir vanligare i Sverige. Nya studier kan då jämföras med de data vi nu har och på så sätt besvara denna viktiga fråga, säger biträdande statsveterinär Erik Ågren, SVA, i ett pressmeddelande.

 

Jägare samlade in

Trots att förekomsten på nationell nivå är låg så kan den lokalt vara högre. Rävens dvärgbandmask har sedan de allra första fynden under 2011 sammantaget hittats inom Uddevalla, Katrineholm, Borlänge, Gnesta och Växjö kommuner.
Insamlingen av rävspillningar till den nu avslutade landsomfattande övervakningen av rävens dvärgbandmask 2012-2014 utfördes till största del av jägare, och samordnades av Svenska Jägareförbundet. Genom länsjaktvårdsföreningarna och jägareförbundets anställda på lokalkontoren runt om i landet har stora frivilliga insatser av hjälpsamma jägare bidragit till att få in prover för analys.

 

”Insamlingen fungerat tillfredsställande”

Den insamling av ett givet antal rävprover från alla kommuner i Sverige, som var planerad, visade sig vara en mycket omfattande och svår uppgift att genomföra. Tyvärr lyckades insamlingen inte genomföras fullt ut. Målet med totalt 4.000 analyserade prover kunde inte uppnås.
– Men trots detta kan vi säga att insamlingen fungerat tillfredställande och att resultaten av studien kan användas för att bedöma den nationella förekomsten av parasiten idag, säger Erik Ågren.
– SVA och Jägareförbundet tackar för alla insatser från jägarna som bidragit med prover till projektet. Vi kan dock konstatera att det finns ett antal svårigheter med att systematiskt få in stora mängder prover från vilda djur. Vi tar lärdom av erfarenheterna från projektet.

Rävens dvärgbandmask

Huvudvärd: Rödräv
Alternativa huvudvärdar: Hund, varg, fjällräv med flera och i mer begränsad omfattning katt. Huvudvärdar smittas genom att äta upp inälvorna från en smittad smågnagare (mellanvärd). Huvudvärden blir inte sjuk. Huvudvärden kan bli fri från parasiten med hjälp av avmaskning med preparat som innehåller praziquantel.
Mellanvärd: Smågnagare (sorkar, möss)
Alternativ mellanvärd: Människa
Mellanvärdar smittas genom att få i sig mikroskopiskt små maskägg som kan finnas i miljön.
Parasiten utvecklas som en svulst i levern hos människa och kan också sprida sig i kroppen till andra organ. Problemet är inte att många människor drabbas, utan att sjukdomen är mycket allvarlig. Smittade människor måste ofta genomgå levertransplantation och livslång behandling för att inte avlida av parasitinfektionen.

Källa: SVA

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev