I början av 1980-talet rymde ett trettiotal hjortar ur ett hägn i kustbyn Bredvik utanför Nordmaling i Västerbotten. Dessa hjortar utgör nu basen till den kronviltstam som finns i Västerbotten, ett län som nu har tio registrerade kronskötselområden.
Antalet fällda kronvilt i Västerbotten har ökat årligen. 2001/2002 fälldes 18 kronvilt. I dag ligger siffran på 225 fällda kronvilt.

Fortsätter med inventeringar

Våren 2017 startade inventeringarna av kronvilt. Jaktvårdskonsulenterna Hans Geibrink och Jimmy Nyman har gjort en utvärdering och föreslår att vårinventeringarna fortsätter. De menar att man nu har en unik möjlighet att få följa en ny viltart som etablerar sig.

I Jämtland har jägarna nu anammat samma modell och där kommer kronvilt att inventeras för första gången nu i vår.
Magnus Hansson, jaktvårdskonsulent i Jämtland, är mitt uppe i arbetet med att samordna och förbereda inventeringarna.
– Vi har ännu inte bestämt datum, det gäller att pricka den här tiden då det börjar grönska på de öppna fälten men inte i skogen, berättar han.
I Västerbotten genomförs vårräkningen vid tre fastställda datum mellan klockan nio på kvällen till klockan ett på natten. Syftet är att försöka fånga den tidpunkt då huvuddelen av kronviltet exponerar sig på öppen mark. Inventeringen görs från bil där inventerarna spanar av öppen åkermark.

Vårräkningen av kronvilt genomförs i huvudsak från bil längs befintligt vägnät. Foto: Lars-Henrik Andersson

Samma rutter körs vid samtliga tre räkningstillfällen. Målsättningen har också varit att samma vägsträckor inventeras varje år.
– Utmaningen för oss är att variationen kan vara ganska stor när det gäller snösmältningen, alltså hur mycket av åkermarken i de olika områdena som tinat fram. Nära Storsjön har vi varmare klimat och i princip barmark medan det på högre höjd, nära fjällen, runt Åre är en del snö kvar. Men vi siktar på att komma i gång med inventeringen i slutet av april eller början av maj, säger Magnus Hansson.

Bättre förvaltning

Inventeringen i Jämtland kommer främst riktas mot hela Västjämtlands och Bergs älgförvaltningsområden.
– Min förhoppningen är att det här ska kunna rulla på årligen och att inventeringen utvidgas till fler älgförvaltningsområden. Syftet är ju att få en bättre förvaltning av kronviltstammen i länet. I dag så är det svårt kunna säga hur stor vinterstammen är, med en enhetlig inventeringsmodell kommer man få lite bättre koll. Vårräkningen ger oss en minimisiffra på antal kronvilt efter jakten och vinterns prövningar. Dessutom hoppas vi även få bättre kunskap om demografin och även geografin i kronviltstammen, säger Magnus Hansson och tillägger:
– Alla kronskötselområden som vi varit i kontakt med är taggade på att genomföra den här inventeringen. De tycker det ska bli spännande.

Nyttiga data

Tillbaka till utvärderingen av inventeringarna i Västerbotten. Under de tre år som jägare där räknat kronvilt så ligger antal observationer på mellan 9,5 till 10,9 observationer per inventeringsekipage. I utvärderingen konstateras att inventeringen gett nyttiga data, exempelvis könsfördelning, antal hjortar, hindar och kalvar samt åldersfördelning fördelat på kategorierna spets, mellanhjort och hjort med kronbildning.

Jaktvårdskonsulenterna Hans Geibrink och Jimmy Nyman tycker att jägarna gör ett bra med kronviltsinventeringen och föreslår att den fortsätter kommande år. Foto: Lars-Henrik Andersson

I Norge genomförs liknande vårinventeringar på kronvilt. Hans Geinbrink och Jimmy Nyman drar även följande slutsatser i utvärderingen:
”Det skulle vara en tillgång för kronviltförvaltningen i Västerbotten om vårräkningen fortgår, delvis för att den tillför viktig information till kronviltförvaltningen samt att den har en sammanförande egenskap. Intresserade jägare träffas och samråder kring inventeringen, vilket leder till positivt utbyte av kunskap.”
De föreslår att inventeringen kan utvecklas ytterligare genom att införa GPS-positionering av observationerna.