I slutet av 1950-talet började intresset för att hålla kronhjortar i hägn att öka.
Kronhjorten äter barken från träd som tall, gran och asp med flera.

På tallar äter den endast glansbarken, det vill säga endast ungtallar eller äldre tallar som fällts eller blåst ner. Granbarken kan utnyttjas till granen blir 40–50 år och gnags i allt väsentlig vintertid. Barkgnagen är mera frekventa i närheten av viltåkrar och utfodringsställen.

Att skilja gnag

Även älgen gnager ibland bark på gran och för att skilja arterna åt kan följande undersökas.
Vid barkgnag lämnas spår efter de två mellersta framtänderna i barken. Bredden på framtändernas spår är för kronhjorten vanligen 12 – 13, högst 15 millimeter.
För älgen är motsvarande mått 18 – 20 , som lägst 16 millimeter.

Christer Olsson med en fin kronhjort skjuten för en älghund. Foto: Per Andersson

Inte offentlig statistik

Länsstyrelsen i Jämtland har hand om kronhjortsskötselområdena och registrerar vad som skjuts under året. Ännu finns ingen offentlig plats där man kan se vad som återstår att skjuta inom de registrerade kronhjortsområdena.

– Statistik över hittills fällda kronhjortar återfinns än så länge enbart internt hos Länsstyrelsen. Länsstyrelsen är i ett pågående arbete med att i framtiden även givetvis göra denna del publikt på algdata.se. I nuläget har det fällts 136 stycken kronvilt i Jämtlands län för säsongen 2022/23, säger Jerk Sjöberg, vilthandläggare på Länsstyrelsen i Jämtland.

Kronviltet som fällts i länet under den gångna säsongen är fördelade på 43 hjortar, 59 hindar och 37 kalvar.

Skötselområden ökar

I Jämtlands län fanns år 2004 bara fyra kronhjortsskötselområden, i Alsen, Lit, Övsjö och Kälarne.
–Vi har i dagsläget 50 registrerade kronhjortsskötselområden inom länet, säger Jerk Sjöberg.

Områden för samarbete

För ett kronhjortskötselområdet upprättas en skötselplan, som revideras med jämna mellanrum och som man då sköter beskattningen efter.
Utanför ett kronhjortsskötselområde får man bara fälla kalv under ett par månader. Här finns alltså ett incitament för jägarna att samarbeta. Har man kronhjortar på sin jaktmark och vill skjuta mer än kalv, måste man prata ihop sig med jaktgrannarna och bilda ett skötselområde.

–Kronhjortsstammen är stabil och sprider sig till nya marker för varje år, dock så skjuts nog de flesta kronhjortarna under älgjakt här i Jämtland. Tyvärr är inventeringen av kronvilt bristfällig hittills och behöver förbättras, säger Magnus Hansson som är jaktvårdskonsulent på Svenska jägareförbundet.

Maverick med sin hind vilken kom trippande framför hunden i högt gräs på ett hygge. Foto: Per Andersson

Jakt med hund

Att jaga kronhjort med en kortbent hund som en drever eller tax ger en helt annan jaktupplevelse än när en älghund sätter fart på hjortarna.

Karl Johan Främling och hans drever River race Maverick på väg ut på hjortjakt. Foto: Per Andersson

Kronvilt kan bukta bättre än en hare när de får en långsam drivande hund efter sig.
En som provat att jaga kronhjort med drever i Jämtland är Karl Johan Främling ifrån Trollhättan.

–Jag jagar älg i Sösjö jaktlag utanför Bräcke och har dessutom provat att jaga krovilt med min drever, River Race Maverick. Han gillar kronvilt och de buktar fint för honom. Nu i år så sköt jag en hind för honom efter vi jagat älg i Sösjö. Den kom trippande lite före hunden i högt gräs på ett hygge och jag kunde fälla den, berättar Karl Johan Främling.

Per Andersson